Motormässa & Glowing Coupé

Årets upplaga av Östersunds motormässa tog plats denna helg ute på Frösön. Jag åkte dit med en kompis för att spana på bilar. 

På mässan fanns ett av Sveriges mest kända hotrodbyggen. Ford 32:an Glowing Coupé.

Bilen som tog fem år att bygga av Sven Sandberg, visades första gången i sitt första utförande år 1965 i Stockholm. Den unika bilen har vunnit mycket priser under de 50 år som gått sedan den visades för första gången. 

Idag är bilen norskägd och fanns denna helg att beskåda i Östersund. 

Den var riktigt fin och "uppkäftig". Det var roligt att det fanns så mycket att läsa om detta svenska hotrodbygge med sin långa historia. 

Ett annat bygge som ser väldigt gammalt ut, men som premiärvisades denna helg är ännu en tuff skapelse av Garage Andersson i Brevåg. Bonneville Esso Express.

Även Musse Piggs motpol, den legendariska hotrodråttan Rat Fink och en Ford Tudor - 32 fanns på mässan, liksom många andra bilar, hojar, mopeder, snöskotrar mm. 

Det visade sig också att fler än jag gått och skaffat sig Opel. Här en gullig Kadett som skyddade mot regnet innan vi for och lunchade på Tages. 

Ytterligare en trevlig bildag i Jämtland läggs till handlingarna. 

På tur med Norskar

Idag tog jag en pause i målandet och begav mig ut med Oddur på en ridtur. Vi fick sällskap av fyra trevliga tjejer och fyra fina Norska Fjordhästar. Det var så skönt att komma ut! Vi skrittade mest och klättrade en del. 

Lite kuriosa om Fjordhästen hämtat från Fjordhästföreningens hemsida: 

Fjordhästen hör till en av världens äldsta och renaste hästraser. Den härstammar från västra Norge där man avlat på hästar sedan vikingatiden. Den oländiga terrängen kan vara orsaken till att fjordhästen i liten grad korsats med andra raser och därigenom har kvar så mycket av den ursprungliga typen både till utseende och temperament. 

Fjordhästen har präglats av de karga och tuffa levnadsförhållandena i de norska fjällen och har därigenom fått egenskaper som stark konstruktion, bra terrängsinne, härdighet, lättföddhet, god fruktsamhet, bra lynne, sund och hållbar. 

Fjordhästen skall vara både lätt och smidig trots sin kraftiga kropp. Den skall vara både lugn och framåt på samma gång. 

Förr användes fjordingarna främst inom jord- och skogsbruket samt att bära packning och dra vagnar. På senare år avlar man även mot att möta behovet av en allsidig nöjes, tävlings och familjehäst. 

Fjordhästar har alltid legat mig varmt om hjärtat enda sedan jag var liten och fick åka på ridläger. Min lägerhäst var en underbar fjording som hette Bamse. Några av barndomens ridskolefavoriter var även de fjordingar. 

Springmeet 2015

I lördags var det dags för årets upplaga av Springmeet. Jag, Anders och hundarna åkte på förmiddagen in och spanade på alla fina bilar ute på Optands flygfält. Vi träffade också en hel del vänner och bekanta. Bla en av Anders goda vänner med fästmö som numera bor utanför Märsta. 

Efter bilträffen for vi och åkte lite på stan och tog en glass. Vädret var minst sagt ostadigt. Sol ena sekunden och regn den andra. Det var även riktigt riktigt kallt... 

Fram emot eftermiddagen plockade vi upp våra vänner samt den coola chihuahuan Larsson och åkte tillsammans för att inmundiga en gemensam middag. 

Därefter blev det cruising i glada vänners lag. Samkväm på Beijerparkeringen där Billy Opel uppträdde med sina låtar. På denna parkering träffade vi många andra glada vänner, somliga som vi inte träffat på ett tag. 

Efter en lyckad dag och kväll styrde vi Forden hem mot Norderåsen igen och somnade nästan omgående efter en lång bildag. 

Fina bilar stod parkerade längst Storgatan i Östersund. 

Regn och sol på samma gång. 

Jag njuter av att åka finbil igen. 

Bästa hundbilen, aka The Wedding Wagon. 

Bästa hälft, 

En glimt av våren börja anas borta på Frösön. 

Ny och gammal vän. Trolovade. : )

I cruisingen mötte vi på en till Ford 1956 hgv. 

Den är grön och med lite bättre lack och inredning... 

Billy Opel på scen. 

När kvällen började lida mot sitt slut for vännerna i Plyman hem mot Gällö, 

Strax därpå gjorde även vi kväll. 

Vi sa adjö till våra vänner och hoppas på att få träffa dem snart igen!

HundKULs öppna träning på Stortorget

Igår packade vi in oss i Johannas bil. Kenzo och Aska i bagaget och Winston framme vid mina fötter. Jag, Anne-Lie och Johanna, samt andra i hundgruppen försöker att samåka de 3,5 milen när vi ska in till stan och hundträna tillsammans. 

Igår var det återigen öppen träning i HundKuls regi. http://www.hundkul.se Vi skulle träffas och träna på Stortorget i stan. Vi blev ca 8 hundar och mattar som fick övningar av Anja att träna på, i störning av allt som skedde normalt på torget samt intill övriga hundar, 

Winston var så duktig och fokuserad på mig, och en del som vi tränat på gick så fint. Hans pipande när det inte händer så mycket hördes nästan ingenting av, och hans intresse var riktat mot mig och inte de andra hundarna mm. Det framkom två saker (varav en ny), som vi måste träna mer på. 

Nämligen att han kan börja skälla, typ ge mig godis skall. Samt att när de andra började kampa eller ropa glada inkallningskommandon till sina hundar som sprang till sina ägare blev han väldigt taggad och ville springa efter och leka med dessa. 

Mer träning i störning av glada, lekande och stojande hundar och ägare! Anja gav mig bra tips om hur jag ska göra och träna i dessa situationer. Samt sa att jag borde be mina hundkompisar att vi arrangerar denna typ av störning tillsammans. 

Winston är en helt otrolig hund. Rolig, läraktig, lugn och taggad på samma gång. Lätt att få upp i varv och även ner i varv. Vänlig, träningssugen, lättlärd, cool i alla miljöer och alldeles alldeles underbar... :D  

En sköna Maj cocktail

Trots att det fina Majvädret lyst med sin frånvaro så har månaden bjudit på mycket trevligheter.

En dag när vi for till en avlägsen by för att köpa hö till hästarna berättar Nisse att det tidigare stod en gammal Singer ute i en dunge. Bilen syntes inte längre men när vi kom från andra håller så dök den upp. Självklart var vi tvungna att stanna för spana in den närmare.  

Av höproducenterna fick jag en kartong med Ankägg. Igår testade jag och Anders ett vändstekt ankägg till middagens korv. De var mycket goda och hade en lite annan smak än hönsägg. 

När raggarbilsabstinensen blev för påtaglig ägnade vi en fredagskväll åt att åka på stan, lyssna på bra musik, dricka pilsner och trevliga samtal med vännerna. 

Helt plötsligt i mitten på maj tittade jag ut på morgonen och möttes av denns vita syn! Skönt att snötäcket försvann lika snabbt som det kom! 

Vi har även varit på AW med gamla och nya kamrater. En mycket rolig kväll som började med en god buffé på Cuprum i stan. 

Anders har pysslat en del med däck och fälgar till 56:an. Till följd av fjolårets punktering i Boden så har han köpt två nya bakdäck. Fälgarna har Anders centrumvänt, dvs gjorde dem djupare och sedan målades de i samma kulör som bilen. Fin uppdatering inför sommaren och morgondagens Springmeet! :D

Stenåldersboplatser vid Hårkan

Häggenås Hembygdsförening inbjöd till en spännande dag med arkeologen Kaje Olofsson som visade och berättade om Stenåldersboplatser vid fjällälven Hårkans strand. 

Vi for ner till stranden och precis här där bilden är tagen har en av många Stenåldersboplatser legat i detta område. Kaje berättade och visade att det är eldade stenar som spruckit som indikerar detta. Han klev ut i vattnet och plockade upp flera. Han berättade även att dessa stenar bör finnas inne i jorden också, och att man då kan vara säker på att dessa stenar är från stenåldern här i Jämtland. 

Kaje sade så mycket intressant om denna period och om Jämtland under den här tiden. Att människor troligtvis levde ganska gott som proffsjägare, fiskare och samlare. Tog maten slut på ett ställe så flyttade de till nästa. Mycket aktivitet har det varit vid Hårkan. 

Kaje hade med sig prototyper på redskap som hittats just kring dessa boplatser. Han visade även bilder på yxor som också hittats just här. 

Då regnet tilltog var det skönt att komma in på hembygdsgården Tistegården, där det bjöds på kaffe, korv och bullar samtidigt som Kaje svarade på våra frågor om Jämtlands historia. 

Det blev en mycket intressant och givande dag som ordnades av helt ideella krafter i 

Häggenås Hembygsförening! : )   

Zigge - Normas kamrat

Våra goda vänner har en Berner Sennen som heter Zigge. Han och Norma trivs så bra ihop. Det är guld värt att ha vänner som dessutom har hundvänner till våra hundar så att man kan hjälpas åt ibland. Norma har varit hos dom och ibland är Zigge hos oss. Det är en trygghet och en frihet.  

Silver har vandrat vidare

Idag har vår trogna, familjekära, humoristiska, älskade hundtant Silver fått vandra vidare. Det känns så tungt men jag är tacksam över att vi fick ha henne under dessa år, samt att vi fick ett väldigt fint avslut när vi tog adjö av vår älskade vän.

Silver fick ett långt hundliv med sina 13 år och 4 månader. Hon hängde med på längre promenader och under våren har hon tillbringat mycket tid ute och hon var sig själv -  kelig och busig in i det sista.

Utöver att hon blivit äldre och skröpligare konstaterades det att hon hade en elakartad och snabbväxande tumör för en tid sedan. Vi valde att låta henne vandra vidare nu när hon var sjuk men innan hon blev för dålig.

Så sent som idag såg jag bilder på en Schnauzerkull på 9 fina valpar. Silvers barnbarnsbarn.

Det är så sorgligt, men vad mer kan man önska sig som hundägare?

Tack för allt fina fina Silver!