Vår kanin Krokus, han som är mest tam och kelig av alla våra kaniner, blev smal och upplevdes som lite hängig.
Vi åkte till veterinären Anna-Karin Eng i Hammerdal med honom för vidare utredning. Hon raspade hans tänder bland annat och tog blodprov.
Provet visade på förhöjda levervärden. Det i sin tur kan vara en indikation på höga parasitnivåer. Alla kaniner har en viss grad av parasiter men om de blir nedsatta i sitt allmäntillstånd kan dessa öka och djuret kan behöva behandlas mot parasiter.
Eftersom flera parasiter börjar bli resistenta mot avmaskningspreperat, så måste man (iallafall i Sverige) först ha bevis på att djuret verkligen har hög grad av parasiter.
Därför behöver man på åtminstone häst och kanin, först skicka in ett träckprov till ett laboratorium som analyserar parasitnivåerna i bajset. Det är sedan utifrån dessa provanalyser som veterinären sedan skriver ut avmaskningsmedel eller inte. Krångligt och dyrare - Ja! Men resistens vill vi INTE ha! Varken på avmaskningspreperat eller antibiotika. Så tack Sverige!
Men med långhelg i antågande och provet inte skulle bli liggande i postgången över helgen, och därmed bli gammalt, så valde vi att posta det på måndagen på inrådan av Anna-Karin.
Det var åtminstone vår plan...
Provet skall innehålla ca 2 msk träck, vara insamlade från lite olika högar, vara så färsk som möjligt och såklart tillhöra rätt kanin.
Vi stoppade in Krokus i sadelkammaren från måndagsmorgon för att vara på säkra sidan. Han fick en koja, mat och vatten. Sen skulle jag åka med det färska provet till Icas brevlåda i stan som töms kl 16 för att vara på säkra sidan.
Döm om min förvåning när det bara låg en endaste liten kaninplutt på golvet efter några timmar i sadelkammaren!
Men det var ändå dags att åka så då fick Krokus åka med i sin låda med förhoppning om att han skulle bajsa på väg in till stan. Men nej. Inte nått! Så efter att ha drivit omkring i stan och väntat ut Krokus och haft brevlådan i Torvalla industriområde som töms kl 17 som backup plan, var det bara att fara hem igen.
Men morgonen hade vi bättre tur så jag fick åka in med hans kollamaskenprov på tisdagen istället.
Summa summarum, jag körde 15 mil med ett träckprov för att vara säker på att få iväg det med veckans postavgång...
Vad som mer hänt sista dagarna är att jag varit förkyld, barnen blev också risiga, säkert smittade av mig.
Huset har grott igen, igen. Vi fixar mat, mellisar och fika. Går med Karo och stökar med djuren. Jag och Anna tog en kvällsridtur i det minst sagt kalla majvädret med isvindar (jag tog vinteroverallen). Och så kom min make hem med blomster till mig. Då jag inte var i form så det var välkommet. ♥️♥️♥️
Krokus släpptes ut för att äta lite maskrosblad och gräs i förhoppning om att sätta igång hans mage. Men han tyckte det var skönt i gräset på Odenskogsvägen och la sig och myste i solen istället. Sen åt han faktiskt lite gröngräs men vid det laget började det bli dags att fara hem.
Krokus lever ju ihop med matfriska Petunia. För att förvissa oss om att han verkligen får i sig sin critical care, energirika pellets och annat vi sticker till honom, så gjorde vi en egen provisorisk box till honom. Där får han vara några timmar då och då för att få äta ifred. Och jag tycker nog att han kanske känns lite mindre spjälstaket över ryggraden. 🤔
Middag: köttfärssås & spagetti.
Blomster från min man. ♥️
Middag: Fläskpannkaka med extra många ägg.
Tillagad på svensk mjölk, svenskt bacon, svenska ägg, svenskt vetemjöl och svenska lingon samt svenskt socker. 👌
