Idag hände en sak som jag drömt om i 10 års tid.
För 10 år sedan började vi fundera på om man kanske skulle skaffa barn ändå?
Tänk om vi faktiskt får barn!?
Tänk om hen faktiskt skulle dela något av våra intressen!? Inget man på något sätt kan räkna med, men tänk om ändå.
Tänk om Dagny blir lite intresserad av hästar och kan tänka sig att lära sig rida?
Tänk om hon utvecklas så pass att vi någon gång i framtiden skulle kunna rida tillsammans!?
Tänk om våra EGNA två hästar som köptes som 4 åring och oinriden 3 åring faktiskt skulle kunna utvecklas till potentiell barnhäst/ar?
Tänk om allt detta, mot förmodan, kanske sker om 10 år!?
Jag var gravid med Dagny när vi köpte Kaisa.
Och idag hände det!
Jag och Dagny 8 år, red ut på en härlig tur i skogen tillsammans. Hon red Kaisa helt själv och jag Oddur.
Hästarna var precis där jag vill ha dom om jag ska göra något sånt här. Nöjda, mätta, inte pigga och taggade, hade gått dagarna innan.
Om något oförutsett skulle ske, eller att hästarna skulle vara pigga och ligga på, är jag inte säker på att Dagny skulle reda upp det. Mest troligt inte för den erfarenheten har hon inte. Men för att få den erfarenheten behövs mängdträning under väldigt bra former. Så att inte massa trista saker sker så att hon tappar lusten och modet. Idag kände jag att nu måste vi bara ta tjuren vid hornen och sticka iväg. Jag kände att idag är en bra dag.
Vi tog det lugnt, jag valde stigar med omsorg och det gick bra!
"Det här vill jag göra oftare mamma"
Det här med ridande barn är absolut inte något jag räknat med, eller pushat hårt. Jag har såklart jobbat i denna riktning men inte förväntat mig att det skulle ske. Jag har tom lite svårt för föräldrar som förväntar sig att deras barn ska bli små avbilder av dem själva och dela deras hobbys, karaktärsdrag och värderingar.
Men jag hoppas i vilket fall att vi kan fortsätta ta ridturer tillsammans, vi två, Mor och Dotter. Så länge Dagny vill och trivs med det.
❤️❤️
TACKSAM!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar