https://www.hippson.se/artikelarkivet/avel/charlotte-jorst-och-hennes-fem-kloner.htm
I artikeln ovan kan man läsa om en duktig dressyryttare som skapat 5 kloner av sina två favorittävlingshästar.
Jag har aldrig befunnit mig på elitnivå, jag har inte hennes erfarenheter och ej hennes ålder. Men hela saken med att klona sina favoritdjur känns fel.
Jag kan iofs se EN fördel med hästkloner. Det är att om det landar i att alla ryttare i världens hästelit vill ha en och samma makalösa, oslagbara världsettahäst, då blir det ett startfält där alla rider "samma" häst. Då blir ju tävlingen verkligen rättvis i vem som är den bästa ryttaren!
Kalla mig gammaldags, men kloner är jättekonstigt tycker jag.
Hur perfekta jag än tycker att mina djur är, så vill jag inte ha kopior av dom. Av samma anledning skulle jag aldrig döpa en individ till samma namn som någon innan har haft. Ny individ, ny DNA-uppsättning, nya egenskaper, nytt namn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar