fredag 12 december 2008

Mysig dag trots Älgkrock.

I förmiddags begav jag mig till vänner i Ytterån. Norma lekte med deras urmysiga labradorvalp. Theo 4 månader! Det blev en hel del kaffedrickande och hundprat. Jag kommer få fet bakläxa på att Norma är suverän på att sitta allt som offtast om vi någon gång kommer ställa henne... Måste börja köra ståkommandot MYCKET mer.

Nåväl, när det var dags för avfärd så hade det redan blivit mörkt och snöandet hade tilltagit ganska rejält. Det första som hände var ju att jag körde fel utan att jag var medveten om det(lider av Nordeuropas sämsta lokalsinne). Då jag trodde att jag befann min mellan Åsskott och Litsnäset var jag istället på väg mot Föllinge... Men men, tre Älgar behagade att springa över vägen mitt framför min bil. Jag körde in i Älg nr 2;s bakända då jag helt tappade styrförmågan och fick en sladd i försöket att väja bakom Älgen. Att sedan bilen bakom mig lyckades maövrera sig undan både min sladdande Galant och Älgarna tackar jag min lyckliga stjärna för! Denna bilist var för övrigt en riktig vägamarit! Han stannade, kollade efter blodspår, ringde snuten och styrde upp situationen. Jag själv var nog ganska chockad. Mentalt kände jag mig samlad men min kropp avslöjade sig själv då jag mot min vilja darrade som ett asplöv.

I hela situationen finns det dock ett stort MEN. Nämligen att det gick så otroligt bra! bilen fick sig bara en obetydlig liten skråna på hö, fram skärm. Jag, Norma och killen bakom klarade oss helskinande. Till och med Älgen verkar inte ha tagit någon skada enligt eftersökts jägarna som anlände en stund senare.
När jag äntligen skulle åka hemmåt så startade tyvärr inte bilen. Lamporna hade stått på för länge vilket resulterade i strömtorsk. *suck*. Så det blev till att vänta på Anders och Micke som kom till min undsättning. Även detta drog ut lite på tiden eftersom de inte fann mig på platsen jag uppgett och det var väl ungefär då som både de och jag insåg att jag kört fel... ;-P

Avslutningsvis så kom vi till sist hem. Anders och Micke avslutade sin påbörjade järnspismatlagning medan jag lekte titt-ut-lekar med Mickes 2-åriga lilla Linnea!

Slutet gott, allting gott!

1 kommentar:

  1. Vilken resa.
    Gott att höra att allt gick bra.
    Hoppas ni har de bra upp i Jämtland, vi kommer snart upp till er.
    Ska hålla lite koll på din blogg.

    Samuel

    SvaraRadera