onsdag 29 september 2010

Jaktprov

Jag har fått följa med på ett jaktprov! Närmare bestämt ett elitprov på harjakt. Solen strålande denna septemberdag. Omgiviningarna var så vackra i Lillholmsjös skogar, gott fika och en mycket spännande jakt!

Alla deltagare som lyckas kvalificera sig till detta prov fick ett varsitt stort område i skogen. Hundarna släpps samtidigt och skall då börja leta efter hare. När hunden hittar haren skall den börja skälla och såklart följa efter haren (hela tiden skällandes). Det skulle hunden göra i en ihållande period av 2 timmar!

En dommare följde med för att dömma dels tiden på drevet, men också hur hunden jobbade, vilken typ av skall och en hel massa andra punkter.
Det var ju en rad andra regler också, men summa summarum: Hunden måste ha en otrolig jaktlust, en nos som inte är av denna värld, en otrolig kondition att kunna följa en hare i mil efter mil i olika terräng, plus en hel massa andra egenskaper! (Jag är IMPONERAD!)

Dagen kunde inte blivit bättre med trevligt sällskap, massa ny kunskap om harjakt och jaktprov, fin dag, och för den aktuella hunden gick det också strålande! Nu skall han göra samma prov idag, och om det går vägen så får han sedan titulear sig som Svensk jaktchampion! Här håller jag alla tummar och tår för det!!!











Om ni vill förkovra er ytterligare kan ni göra det här: http://www.stovare.se/jaktprov.asp

2 kommentarer:

  1. Vilken lycka att vara hund och FÅ jaga. Har någon av våra hundar fått upp spår på en skogspromenad och hojtat runt i skogen med det där speciella skallet har vi generat hoppats att ingen hört... och brutit jagandet så fort hunden synts till.
    Nu har jag alltid Ylle i spårlina, utom i hemmaskogen på landet.
    I Lillholmsjö har jag varit 1964, på bilsemester med föräldrarna och en grannfamilj. Det var på ett pensionat där som det fanns ett flerholksdass som mynnade i en mullhög inne i en lada. Jag och kompisen Göran kunde smyga genom ladan (som var full av kalkoner) och fnissa åt pensionatsgästernas rumpor.

    SvaraRadera
  2. Karin på FOX: hahaha, jag skrattar åt synen av dig och Göran smygandes bland kluckande kalkoner! Håller med om hundlyckan att fåååå jaga! Det var verkligen ballt att se denna Finnstövare in action, han gav liksom ALDRIG upp!
    Silver liksom Ylle har fått ha långlina sista tiden för hon förbröt sig, lilla bustanten.

    SvaraRadera