Idag red vi ut igen. Jag på islandsstoet Månadis. Hon lättade där bak ett par gånger, men jag har blvit grymt mycket bättre på att stävja hennes små bus redan vid första bocksprånget eller bakutsparkarna, så oftast hinner hon liksom inte med en lång reportoar av bus, som hon tidigare ofta lyckades med och då fick mig ur balans.
Ibland känner jag även in henne INNAN hon är på gång med ett bus och kan stävja det redan då :-) Jag sitter ned tungt som tusan och har korta tyglar och "bryter" helt enkelt ned henne så att hon inte får möjligheten att bralla.
Månadis är en fantastisk lärare på att lära ut förmågan "klister i wräva" och "håll dig kvar på rodeohästen". Enda sättet att lära sig antar jag är att rida vilda busiga hästar! :-) Thank you Månadis!
Utöver sina små vilda språng så är hon sååååå mysig och glad! Man blir helt enkelt glad av att rida henne eftersom det smittar av sig! Hon e sååå gullig det lilla stoet! Med Månadis känner man verkligen att det är ett uttryck för glädje, så på något konstigt vis har jag ett stort överséende med hennes små förehavanden... :-)
I afton bjöd Jeanette och David http://www.wannstrom.com på middag. Det var trevligt som alltid! De hade köpt en liten present till mig som de tyckte passade, nämligen dessa skor!
I just LOVE them! De var en riktig fullträff, men jag är inte förvånad för Jeanette hittar ofta saker i min smak! Det är inte första gången *tack*!
I helgen fick vi även denna bröllposinbjudan. I mars gifter sig Jeanette och David här i byn! Tjohoo! Så förbannat underbart roligt!!! Imorgon börjar jag en ny kurs. KEMI... *scary...* Men den är säkert mycket lärorik och intressant! Jag har stora förhopningar.
Men det är inte bara jag som börjar med ny kurs imorgon, för det gör även Anders! Imorgon startar hans lastbilsutbildning! Anders skall ta lastbilskörkort med tungt släp, hjullastarförarbevis och utbildning i farligt gods! Sååååå braaaaaa!!!
Bilden Har Karin Södergren http://krumelurerochstreck.blogspot.com målat till en berättelse i Hemmets Journal.
hi hi, Anders ser lite väl nedtryckt ut inför körläraren:-)
SvaraRaderaVilka fina skor och så himla praktiskt med en man som har C-körkort!
SvaraRaderaHan har blivit lite rundare, Anders ;)
Fina skor till en fin tjej..passar dig så bra!
SvaraRaderaKemin kommer du fixa som en fjärt och Anders behöver inte ens oroa sig ett dugg för sitt körkort (fast det tror jag inte han gör heller)..
Bröllop i Norderåsen..ska ni inte slå till ni också så ni har det gjort och slipper leva i synd:-) Kram/ SvärNina
Karin på FOX: Minst sagt! :-)
SvaraRaderaChristina: Det är Super, man jag bojkottar fortfarande alla bil-hämtar-resor. Jag har inte tålamodet... :-)
Svär-Nina: hahaha! Iså fall gillar jag synd... ;-) Du har väl hört mitt ledord?: "Fina flickor kommer till himlen. Stygga flickor kan komma HUR LÅNGT som helst" !
Vår vigsel kommer förhopningsvis äga rum i Vegas av en Elviskopia och med rock n roll som ingångsmusik!
Att Anders klarar sin utbildning har jag inga tvivel om! Han är en av de smartaste och mest snabbinlärande personerna jag träffat!
Kram och ha det fint!
Ja, men precis så är det ju. Att man lär sig genom att sitta på de där pigga busiga hästarna. Man får både balansen och känslan. Och jag tycker dessutom att det är lite kul när de är riktigt vakna :)
SvaraRaderaNäst efter mig då alltså ;-)
SvaraRaderaGRYMMA skor! Jättefina :)
SvaraRaderaLåter mysigt att vara ute och rida på en liten "mustang". Bra att du kan läsa av henne så snabbt och stävja bocksprången, bra jobbat :)
mossfolk: Jo det börjar ju bli roligare nu när jag känner mig mer säker på att jag behärskar det! Jag tror att kroppen liksom lär sig det där rörelsemönstret och att som du säger, man måste liksom bli utsatt för det för att lära sig.
SvaraRaderaSvär-Nina: ;-P
Susanne och Pebbles: Tack! I Love them!!! Känner mig verkligen glad att jag märker att jag blir bättre och bättre, och även hästen busar mindre och mindre, pga att hon inte lyckas i samma utsträckning längre! :-)
Jag har en så romantisk bild av hästar i fantasin men tycker de är lite läskiga i verkligheten. Önskar jag hade möjlighet att övervinna det någon gång för det låter så härligt när du berättar! Min dröm när jag var lite och läste hästtidningar var att ha en egen häst som var min bästa vän :) Så är det väl egentligen ganska sällan, eller? Kram på dig!
SvaraRaderaLisa: Jag har full förståelse för din rädsla (eftersom jag själv lider av den). När jag var liten så var jag den tuffaste hästtjejen av alla små snoriga fanatiska hästtjejer! Jag galloperade, hoppade, gick in till stallets suraste ponnys utan att blinka! Ju snabbare dessto bättre!
SvaraRaderaMen... Under loppet av en vecka ramlade jag av två gånger och slog mig ganska illa. I hästvärlden skall man ALLTID tillbaka upp på hästryggen efter ett fall, även om man har ont. Och jag minns att jag blev uppslängd igen och typ att ridläraren ledde mig några varv. Men efter dessa "olyckor" så blev jag som förbytt!
Jag hade sån hästrädsla! Mamma hjälpte mig massor och peppade mig och typ följde med in till hästarna jag gjorde iordning. När vi skulle gallpera så ställde jag mig i ett hörn och lät ponnyn jag red stå still osv.
Under åren har väl rädslan blivit lite bättre, men den finns fortfarande kvar.
När din mamma och jag var medryttare på två hästar ute på Biskops arnö så fick Karin ibland hjälpa mig och när vi skulle släppa ut hästarna så vågade aldrig jag leda hingsten tillexempel.
Jag tänkte att jag skulle kunna råda bot på min kvarvarande hästrädsla genom att praktisera på Täby gallopp. Men den blev typ värre där av alla heta fullblodshingstar. Ibland vid mockningen så var det som att det knöt sig i magen på mig när de klämde, buffade och nafsade...
Nu i M's stall så har jag verkligen fått lära känna hästarna och jag vet att M aktivit har hjälpt mig och jobbat med mina hästrädslor. Det har blivit sååååå mycket bättre och jag är grymt tacksam för hennes hjälp.
Jag tror att om man har en rädsla för hästar så skall man utsätta sig för ett fåtal SNÄLLA hästar, och inte som jag trodde, vilda busiga gallopörer!
Så Lisa, tillbringa massor av tid med snälla och lugna hästar så kan du små småningom känna dig trygg med dem kanske?
Sen är ju hästar flyktdjur och min mening är att man aldrig bör glömma bort detta och ha ett STORT säkerhetstänk när man är bland dessa underbara djur!