Nära ögat på Jamtlis julmarknad!

Jag, Anders och hundarna hittade efter lite stök en parkeringspalts utanför Jamtli. Jamtli är ett levande muséum i Östersund och påminner lite om Skansen.

Vi stressade iväg till entrén där vi mötte upp en kompis. Tillsammans hade vi tänkt besöka årets julmarknad. Mörkret hade lagt sig, mycket människor var i rörelse och inne på Jamtli brann eldar och marshaller. Det såg så julmysigt ut.

Anders ställer sig med Norma i kön till den lilla entrén som består av en liten biljettlucka till vänster och ett metallstaket ill höger. Jag står med med Silver lite snett bakom.

Helt plötsligt kommer innifrån kommersen en stor Nordis (arbetshäst) i full gallopp med en stor släde efter sig. Händelsen gick så fort, men jag hann tänka att "jäklar va snabbt de kör inne bland alla människor", innan jag insåg att hästen var totalt i panik, och att ingen satt i släden!

När hästen kommer upp till entrén har den ingenstans att ta vägen så den siktar på den lilla biljettentrén (där Anders, vår vän och Norma står och betalar).

Hästen galloperar rätt igenom, men släden fastnar. Anders, Kristin och Norma bokstavligen KASTAR sig åt sidorna, och sekunden efter har hästen flugit förbi dem, medan släden som inte gick igenom luckan blir hängande kvar.

Hästen tar till vänster utanför Jamtli och skenar iväg. Kvar står vi med hjärtat i halsgropen, adrenalinet sprutandes och helt tysta.

Norma ser ut att vilja sjunka genom jorden. Hon hann ju liksom undan den skenande hästen med en hårsmån. Att vi människor är helt skakis och utstrålar kass energi gör inte saken bättre.

Efter en stund har vi lugnat ned oss, och fortsätter vår julaktivitet, men Norma var väldigt låg. Svansen mellan benen och tittade skeptiskt mot alla märkliga ljud och påbylsade knallar.

På hemvägen stannade vi till i stallet när M tog in hästarna, dels för att jag ville se hur hundarna skulle reagera, och även som en liten "träning".

Till min stora glädje var båda hundarna glada, ivriga, hade höga svansar och helt oberörda när tinkrarna travade förbi!!!

Nu skall jag krypa ned i sängen med massor av mandariner och kolla på andra filmen i Vilhelm Mobergs utvandrarserie och glädja mig åt att jag slapp se min fästman och lillhund bli nedmejjade av en stor skenande häst!

Sov gott!