onsdag 30 mars 2016

En högdräktig i familjen

I övermorgon (den 1 April) är det beräknat att min och Anders bebis skall göra sin worldarrival, men det är ju inte ovanligt att förstföderskor går över tiden. 

Det känns fortfarande väldigt overkligt att det skall komma in en liiiiten människa i vårat liv som kommer att kalla oss mamma och pappa, trots att vi har kunnat leka med tanken sedan den 1 Juli. Eller rättare sagt ett tag efter den 1 Juli.

Jag har sedan en tid börjat känns mig ganska stor och begränsad. Jag orkar absolut inte lika mycket. Behöver vila oftare, har sämre rörelseförmåga och kondis. Jag har inte ridit på några månader och då känns det så fantastiskt att min toppenmedryttare Maja och min kompis Monica har motionerat Oddur nu när jag inte har kunnat! 

Gårdagen startade med extra energi. Hovslagaren kom och gjorde Oddur och Kaisas hovar. När han var klar bar jag in träns, sadelgjordar och annat som jag tvättade med sadeltvål och smorde in. 
Sedan blev det en vilopause innan vi började med middagen och därefter fix i stallet. Anders skulle avsluta kvällen med en promenad med hundarna. Jag kände mig pigg och ville följa med. När jag kom bort till våra vänner med mjölkgård blev det dock game over. Det var bara att vända och vaggande vandra byvägen hem i snigelfart, för att sedan dra täcket över sig. 

Men med tanke på att jag i sommar och under hösten har klängt runt på stegar och byggställningar, målar ett helt stall, renoverat och målat fönster mm mm. Varit iväg på två ridkurser, hundkurser, ridit långt in i graviditeten, åkt på hästletarroadtrip i Lappland  med en väninna i gravidmånad 7, fortfarande klättrar upp och ner i vår stegtrappa till övervåningen så får man nog tro att jag haft en förhållandevis problemfri graviditet, trots trötthet, halsbränna, sömnproblem och foglossning... 

Nu känns det dock som att det lilla livet gärna får komma! En människa som kommer att bestå av en sammansmältning av vår dna. Till hälften av mig och till hälften av Anders. Dessa tankar kan man ju spinna vidare på och det känns också häftigt att barnet är ett resultat av våra förfäder, och att deras arvsmassa lever vidare. Barnet kommer ju även bestå av fyra fjärdedelar av våra föräldrar och åttondelar av våra far- och morföräldrar från vitt skilda delar av Sverige. 

En åttondel av...

Min morfar Gösta f. 1910. Glasmästare född i Alunda - Uppland.
Min mormor Margareta f. 1921. Ramaffärsinnehavare född i Österbymo - Östergötland.
Min farfar Malte f. 1913. Campinginnehavare och skolvaktmästare född i  Ingelsträde - Skåne.
Min farmor Asta f. 1915. Campinginnehavare och städerska född i Höganäs - Skåne.
Anders morfar John f. 1902. Åkare och jordbrukare född i Älvsbyn - Norrbotten. 
Anders mormor Frida f. 1910. Butiksinnehavare och jordbrukare född i Tjappsåive - Lappland.
Anders farfar Olov f. 1897.  Frisör och mångsysslare född i Boda - Jämtland. 
Anders farmor Elin f. 1905. Jordbrukare och servitris född i Viskan - Medelpad.



2 kommentarer:

  1. Men vad roligt!!!
    Jag vill minnas att jag var alldeles dödligt trött ungefär från beräknat datum och fram till samma dag som sonen kom -åtta dagar senare en beräknat. Före det var jag dock riktigt pigg och samma eftermiddag fick jag plötsligt energi att gå en (kort) hundpromenad i skogen samt att rensa både rabatten och häcken!
    Förstår att ni väntar otåligt. Nu kommer jag ju att hålla extra utkik efter uppdateringar ;)

    SvaraRadera
  2. Ja det har varit väldigt upp och ner med orken! Dagen innan kickade tydligen extra energi in här också... :D

    SvaraRadera