Äldre svensk husmanskost är baserad på råvaror som finns i Sverige. Även regionala kostskillnader fanns beroende på var i Sverige man bodde och vad som växte just där.
I Skåne kunde mer mat och bröd bakas med vetemjöl och här i Jämtland användes mer kornmjöl.
Rätter som man i norr brukar ha lingonsylt till (Potatisbullar och blodpudding tex) hade många i Skåne sirap på. I Skåne odlades sockerbetor på de stora åkrarna och sockerbolagen fanns där. I norr växte lingonen i de djupa skogarna, så det var nog en väldigt logisk följd av det geografiska läget och vad som växte i närområdet.
Grisbönder var till antalet större i Skåne och i Jämtland åt gemeneman kanhända mer älgkött än griskött?
Lokala delikatesser som getost, messmör och getmese på korntunnbröd var vanligt här medan äppelkakor och sviskonkomott var vardag söderut.
Men med åren letar sig fler och fler rätter in i vår vardag från världens alla hörn. Även jag gillar saker som inte odlas här. Kaffe, te, soya, linser, ris och diverse kryddor tillexempel och jag uppskattar mycket asiatisk mat.
Men jag gillar även (kanske företrädesvis) att laga svenska rätter. Och dessa är oftast ganska lätta att få ihop på svenska råvaror.
I veckan blev det bland annat kålpudding, lingonsylt och pannkaka. I dessa rätter använde jag svensk blandsvinnfärs, svensk vitkål, svensk lök, svenska morötter, svensk mjölk, svenska ägg, svenskt mjöl, svenskt socker samt hemodlad potatis och byplockade lingon.
I min tankevärld borde mat som kan lagas av sådant som kan växa i närområdet vara bättre för miljö, klimat och djurvälfärd, än att köpa produkter från andra sidan jordklotet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar