Skapa ett liv du inte vill ta semester ifrån

Det finns ett uttryck som lyder:

"Sikta mot stjärnorna och nå till trädtopparna"

För mig och Anders blev det tvärtom. Vi siktade mot trädtopparna men har nått mycket högre än så. Långt mycket längre än vad vi både trodde var rimligt när vi då, för 17 år sedan, köpte vårt sjangserade torpställe. 

När jag träffade Anders var den realistiska drömmen för mig: 

En hund, ett äldre hus på landet och en raggarbil.

Anders realistiska dröm var ett äldre hus på landet, raggarbilar och en mekplats.

Huset behövde inte vara så stort men det skulle vara gammalt. Garaget kunde lika gärna vara en äldre lada som gick att göra om till en plats att skruva bil på. Huset behövde inte heller vara i toppskick. Vi var båda helt överens om att ägna tid och prioriteringar till att fixa upp saker som behövde renoveras. 

Sen hade vi såklart mer utopiska drömmar som låg och skvalpade, men då, när vi äntligen köpte vårat första hus, så minns jag att jag drömde om saker som:

Ett fungerade kök med varmvatten. Ett handfat på toaletten, en normal trappa till övervåningen istället för en stege. En trivsam liten uteplats, en lite högre och bättre lämpad vinterbil än min lilla Mitsubishi galant. Vi drömde om en egen liten traktor, en åkgräsklippare, en motorsåg, en fungerade järnspis i köket och att isolera och få till stånd en bebolig och trivsam övervåning. Anders drömde också om att revonera och göra om den gamla lilla ladugården till en plats för att meka bilar på. 

Att på sikt bygga en glasveranda på något sätt, på någon lämplig plats var också en ganska tidig dröm för oss. Det kändes både realistiskt och jätteavlägset på samma gång.

Idag, ca 17 år senare har vi uppnåt dessa drömmar med råge. Vi har tom nått fram till de där utopiska drömmarna så som stor verkstad, hästar, fint stall, stort och uppfixat hus, sommartorp på andra sidan beteshagarna. Drömmig punschveranda, en uppgraderad trädgård med nya vackra buskar, blommor, odlingar och fruktträd. Stort badrum med både dusch och badkar, tvättstuga, grillplats, roddbåt, hundgård, hjullastare, snöskoter, jättefina veteranbilar och högre och bättre lämpade bruksbilar. 

Att vi, två personer som arbetat inom äldreomsorgen, som personlig assistent och som metallindustriarbetare, utan några arv eller sparade pengar, till stor del på egen hand, nått hit, är jag så sjukt stolt över! Vi är förbannat strävsamma. 

Saker har fått ta tid, ibland en svidande lång jävla tid. Vi har stått ut med ganska enkla och risiga saker och förhållanden i åratal. Anders är otroligt händig och vi båda har ägnat jättemycket tid till att renovera. Vi har försakat annat, prioriterat hemmet, lappat, lagat, köpt begagnat, uppgraderat i flera steg och även behövt låna pengar. Prioriteringar är helt nödvändiga. Jag väljer bastu framför utlandsresa. 

En person som jag hyrde rum av i Norge 2011 sa så här till mig:

"Skapa ett liv som du inte vill ta semester ifrån"

Och det har vi försökt skapa i alla dessa år. Visst är det härligt att resa bort, men jag har inget stort sug efter det. Jag trivs aldeless för bra hemma med allt roligt och mysigt som finns att göra här. 

Resan pågår och den har varit lång och i perioder fruktansvärt tungsam. Men att nå fram till utopiska drömmar är också helt fantastiskt. 

Jag känner att vi nu faktiskt lever det där livet som jag inte behöver ta semester ifrån. 

På gården, i byn, i närområdet, i Jämtland. 

Tacksam. 

Vårt hus så som det såg ut när vi köpte det för ca 17 år sedan.

Det var hög tid att måla om och här har vi börjat skrapa fasaden och hunnit renovera de två fönstren. 

Vi har börjat riva ut övervåningen. Allt behövde isoleras om och vi tog bort vinden med gammal sågspån och öppnade upp till nock. 

Här har vi skapat fasaden, oljat den och på bilden målar pappa och Anders huset med grundfärg. 

Den gamla kattvindarna isolerades, målades och gjordes om till fler garderober.

Mer grundfärg. 

I köket fanns en låg diskbänk med endast kallvatten. På toan fanns en gammak toastol men inget handfat. Allt var väldigt väldigt slitet, trasigt och undermåligt. 

Här har vi påbörjat första varvet med ny röd färg och spikat nytt foder på ett nyrenoverat fönster. 

När vi förstod att familjen skulle utökas med barn så bestämde vi oss för att bygga ut vårt lilla hus och anlitade två fantastiska snickare. Anders kom på och ritade upp husets nya utseende på papper. Vår kompis Micke gjorde ritningarna och klurade ut smarta planlösningar. 

Gunnar och Torsten byggde.  

Det blev SÅ bra! Vi älskar vårat hem.

Och vi försöker skapa ett liv att trivas i. 

Ett liv som vi inte nödvändigtvis behöver ta semester ifrån.