Det här har jag lärt mig om alpinpjäxor de senaste dagarna:
Slalompjäxor skall sitta som ett smäck (som ett gips) som en av säljarna sa, men inte göra ont eller vara obekväma någonstans. Man ska absolut inte tänka att man ska få plats med två tjocksockar. Snarare en bra halvtunn skidstrumpa, gärna lite liten i storlek, så att den också sitter slimmad utan väck.
För att kunna göra ett första urval finns 3 aspekter att ta hänsyn till:
- Fotens längd i centimeter.
- Fotens brädd, dvs lästen. Samt
- Pjäxans flex, dvs hur mjuk eller hård den är.
Efter att ha mätt fötternas längd så fann de ut att min pjäxstorlek är 24,5 cm, vilket motsvarar ca 38,5 i skostorlek.
Mina fötter är relativt breda. Min läst låg på ca 99.
Sen var det det där med flexen. De mer avancerade åkarna bör ha / vill ha högre flex. Dvs att pjäxan är hårdare. Nybörjare rekommenderas lägre flex (mjukare pjäxor). Lägre flex verkar också kunna innebära billigare pris och bekvämare pjäxa. 🤔
Även tyngre personer rekommenderas ibland högre flex. Dvs hårdare / stabilare? pjäxa. Män brukar rekommenderas högre flex än kvinnor. Undrar varför?
På en sportsida på nätet skriver de att kvinnliga nybörjare bör ha flex mellan 40 och 80.
Avancerade åkare 70 till 110. Experter 80 till 120 och tävlingsåkare 130 eller mer.
På Intersports sida skriver de att 60 till 90 i flex passar nybörjare. Erfarna skidåkare bör ha 90 till 105 och avancerade eller tunga åkare ska ligga på 110 till 120 i flex.
Mina nuvarande pjäxor köpte jag begagnade för ca 3 år sedan för 250 kr vill jag minnas. Jag hade efter ett drygt 20 år långt slalomuppehåll bestämt mig för att testa på att åka skidor igen!
Pjäxorna jag haft de senaste 3 åren har varit SÅ sköna! Jag har öht inte ens tänkt på mina fötter! Och det verkar vara ett bra betyg i pjäxsammanhang. Jag skulle utan problem kunna hoppa in i bilen och köra hem med pjäxorna, efter en heldag i backen, och har liksom aldrig fått ont i fötterna öht. Andra berättar om vilken befrielse det är att få spänna loss pjäxorna efter en dag i backen.
Vad jag däremot känt, kanske främst den sista säsongen, är att mina sköna pjäxor glappar. Jag liksom skvalpar runt i dem.
När jag tog en närmare titt på dem i vårvintras såg jag att de är i storlek 25,5 vilket räknas som 40 och en tredjedel. Min uppmätta storlek är 24,5 vilket motsvarar 38,5. Nästan 2 nummer för stora alltså. Inte konstigt att mina fötter kanar runt inuti pjäxorna.
Enligt de mer rutinerade alpinåkarna i min närhet sas det att skidorna inte är jättenoga, pjäxorna därmemot, är noga.
De sa också att jag absolut skulle köpa pjäxor som matchade min fots längd och min fots läst, samt att det kanske kunde passa bra med en flex på ca 100. Samt att man skulle ha en väldigt tur om man lyckas få tag på ett par personligt perfekta pjäxor begagnat. Många får prova åtskilliga par i olika butiker för att finna de pjäxor som passar just dem.
Och precis det hände mig nu när jag bestämt för att för ovanlighetens skull unna mig någonting helt nytt! Nämligen ett par helt nya pjäxor som skulle sitta som ett smäck! För jag tänkte inte ge mig fören det blev så.
För tills jag hittar de perfekta pjäxorna kan jag ju lika gärna åka på mina begagnade för stora, men sköna pjäxor.
Att ha obekväma pjäxor en dag i skidbacken måste ju vara som att riva sönder tusenlappar i kallduschen. Liftkorten för en heldag i exempelvis Åre eller Vemdalen är ju inte direkt gratis. Och hur bra valuta får man för en heldag med onda fötter?
Efter mycket funderingar och provande så köpte jag ett par fina Head på rea som kostat 4000 med var nedsatta till 1000 kronor. De sas att det skulle vara rätt läst osv men när jag kom hem med dem fick jag knappt ner vänsterfoten. När jag väl pressat ner foten så var de SÅ obekväma efter ett tag. De kändes som skuvstäd. Sedan märkte min bror att de sagt fel i butiken. Lästen var mycket mindre än de uppgett. Mindre än min. Så det var kanske inte så konstigt att de kändes så trånga.
Dessa lämnade jag tillbaka och var till en ny butik. Där provade jag några olika modeller.
De som satt absolut bäst, sådär slimmat fast skönt hade kanske en aning låg flex. Den låg nämligen på 80. Men efter att ha pratat med bror, som jag har stort förtroende för i pjäxfrågor, så köpte jag dessa Salomon idag.
Jag var tom in i ytterligare en sportaffär för att mot förmodan hitta pjäxor som kändes lika bra på foten men med högre flex. De hade inte en enda modell i hela affären som var högre än 70.
Så jag kände mig ändå nöjd med mitt Salomonköp, som dessutom var på 50% rea och for hem. De blev inte lika billiga som Head-modellen jag köpte för 1000 kronor. Men de landade på 1400 när rabatten var dragen.
Men hade mina drömpjäxor kostat några tusen till, så hade jag köpt dem ändå. Det hade varit värt det anser jag. Pjäxorna är ju en given nykelfaktor i hela skiddagens trivselfaktors vara eller inte vara.
Nu hade jag tur som fann ett par för 1400:-. Pjäxorna är också en födelsedagspresent från mina svärföräldrar. Av dem fick jag nämligen en slant till något jag verkligen ville köpa till mig själv nu när jag fyllde år i november.
Tack Bosse och Barbro!
Pjäxköpardags!
Prova, prova prova.
Här ett par Head och ett par Nordica.
Headpjäxorna som jag först köpte.
Men som satt som ett skruvstäd
och visade sig vara för små i lästen.
Dessa lämnade jag tillbaka dagen efter.
K2 lite glappiga, Salomon bra passform.
Mina nya Salomonpjäxor! 🥳
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar