Den 1 juli var det dags att ta farväl av vår helt fantastiska hund Winston.
Han blev plötsligt väldigt sjuk och vi förstod att tiden var kommen. Avskedet blev så sorgligt och kom hastigt på. Barnen var förtvivlade, så även vi.
Jag brukar ju alltid tänka att man ska vara nöjd om ens hund blir 10 år och allt över är en bonus. Winston blev 11 år och 2 månader. Men ändå tänkte jag att till 12 får vi nog ha honom kvar. Förhoppningsvis mer...
Han var närmare 1 år när han flyttade hem till oss och vi fick dela livet med honom i 10,5 år, och för denna tid, med en sådan hund, är jag oerhört tacksam!
För vilken hund han var!
Winston hade precis ALLT jag drömt om! Så otroligt mångsidig, sund, tålig, orädd, stabil, snäll, älskvärd, okomplicerad, gosig, lekfull, busig, rolig och energisk utan att på något sätt bli jobbig.
Han var den perfekta, tåliga, snälla och kloka familjehunden som ville vara nära de små. Han älskade när barn kastade leksaker och kunde leka hur länge som helst. Han fick flera hundrädda vänners barn att bli kvitt sin hundrädsla.
Winston hade otroligt mycket kamplust, var väldigt lekfull, godissugen, snabb och sprudlande. Han älskade all träning jag presenterade och samtidigt var han sansad och kunde koncentrera sig. Det, i kombination med en av-och påknapp som inte var av denna värld, var han en fantastisk träningskamrat. Vi testade på många olika hundsporter och han levererade alltid. Med en mer tävlingssugen ägare hade han utan tvekan kunnat kamma hem en hel del rosetter, pokaler och titlar.
Han var en underbar stall och gårdshund. Alltid lugn och snäll bland djuren.
Vad vi än gjorde så fann han sig i situationen och han älskade sin familj och var snäll och gosig mot alla som hälsade på oss. Mot barn, mot djur, mot valpar.
Winston fick 37 valpar fördelat på 5 kullar i Sverige och Finland och har barn och barnbarn på olika håll i Skandinavien. Jag är oerhört glad att en av de valparna bor här hos oss.
Karo har ärvt så många fantastiska egenskaper efter sin pappa Winston men är samtidigt en helt egen individ och vi älskar honom till månen. Även han är en kanonhund med ett toppenpsyke. Att ha Karo här hos oss gör sorgen lite lättare att bära.
En annan av Winstons valpar är min syster och svågers högt älskade Pärla och sonen Charlie bor hos min vän Jossan med familj.
Winstons fina karaktär gjorde många människor nyfikna på rasen Collie och tre hundträningsvänner bytte ras pga honom.
Tack för ALLT älskade hund! Vi saknar dig så det värker och du är helt oersättlig. Du var en stjärna som lyste så starkt för så många av oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar