Idag har jag, min klasskamrat Jenny och vår lärare Ida jobbat på Noliamässan och representerat vår skola och utbildning. Med oss hade vi tre URSÖTA killingfröknar! Jag säger bara, ballare djur får man leta efter! En månad gamla och ändå totalt kavata. Oberörda av alla människor och ljud! De bara lekte, hoppade och gosade. Tror ni jag fick se många leenden idag och höra många ÅHHHHH va söööööta....? :-)
De tyckte det var en höjdare när vi böjde oss ned för direkt hoppade de upp på ryggen! Ballt att de är så viga redan som småpaltar!
Riktiga dragplåster och glädjespridare. En tjej sa till mig att hela mässan sög, men att killingarna gjorde besöket helt värt det ändå :-D
De var enna riktiga höjdhoppare också, och gjorde jag vet inte hur många krumsprång.
Först försökte vi hålla dem kvar i hästfinkan. Efter en stund blev dock alla tre med den svarta killingen i spetsen helt oregerliga och ville bara UT och upptäcka sin omgivning. Vi satte på dem balsnören ifall de skulle begé sig på en allt för lång tur, men efter en stund märkte vi att de höll sig till oss och finkan så de var inga problem att ha dem lösa.
Jenny med fröken grå.
Fröken vit.
Att hoppas upp på ryggen var som sagt ett riktigt lyckogöromål.
Efter att ha hälsat och lyssnat på massor av människor och ljudligt ropat ÅHHHH blir man lite trött och vilar sig en stund under värmelampan. Vi matade dem även med varm välling. En publikhöjdare till.
Dagen var otroligt lyckad och vi delade ut jag vet inte hur många brochyrer! Att dessutom höra TACK, när man lämnar ut brochyrer till pappersöverhopade ungdomar säger ju en del :-). Det var många som verkade bli entusaistiska till vår utbildning, vilket såklart är förståerligt eftersom den är skitkul!
När jag hade tinat upp hos Anders föräldrar där hundarna får vara de dagar vi båda är borta länge, så åkte jag hem för att begé mig ut på en ridtur. Vi gallopsade så mycket att jag aldrig hann börja frysa. Det är ljuvligt att temperaturen skall stiga till helgen!
Må väl alla! <3
Trots att vi kom på detta i sista minuten blev vi ett litet gäng som hade hundstund idag innan skolan började. 
Här håller Sanna med hjälp av hennes hund Britta på att plocka fram agilitytunneln. 
Silver fick hänga med och Normisen fick vara hemma hos Anders föräldrar. 
Anna-lena visar Torsten att han skall gå in i tunneln. 
Här är lilla Torsten igen. 
Sanna och Britta igen. 
Anna-Lenas gammelhund Molle i förgrunden och på avstånd syns lill-Torsten.
Detta är vad Silver anser om att det numera är slut på allt vad grisöron heter... ;-)
De tyckte det var en höjdare när vi böjde oss ned för direkt hoppade de upp på ryggen! Ballt att de är så viga redan som småpaltar!
Riktiga dragplåster och glädjespridare. En tjej sa till mig att hela mässan sög, men att killingarna gjorde besöket helt värt det ändå :-D
De var enna riktiga höjdhoppare också, och gjorde jag vet inte hur många krumsprång. 
Först försökte vi hålla dem kvar i hästfinkan. Efter en stund blev dock alla tre med den svarta killingen i spetsen helt oregerliga och ville bara UT och upptäcka sin omgivning. Vi satte på dem balsnören ifall de skulle begé sig på en allt för lång tur, men efter en stund märkte vi att de höll sig till oss och finkan så de var inga problem att ha dem lösa. 
Jenny med fröken grå. 
Fröken vit. 
Att hoppas upp på ryggen var som sagt ett riktigt lyckogöromål. 
Efter att ha hälsat och lyssnat på massor av människor och ljudligt ropat ÅHHHH blir man lite trött och vilar sig en stund under värmelampan. Vi matade dem även med varm välling. En publikhöjdare till. 
Dagen var otroligt lyckad och vi delade ut jag vet inte hur många brochyrer! Att dessutom höra TACK, när man lämnar ut brochyrer till pappersöverhopade ungdomar säger ju en del :-). Det var många som verkade bli entusaistiska till vår utbildning, vilket såklart är förståerligt eftersom den är skitkul! 
