Potatisen måste i jorden

Om vi vill ha egen, god, gratis och giftfri potatis till familjen behöver vi göra en insats. 

Att få potatisen i jorden har hängt över mig ett tag. Jag har inte fått fram den för att förfro i ljuset i år, så den hade börjar skjuta ganska långa pilar nere i potatisbingen i vår jordkällare. 

Igår innan jobbet tänkte jag göra en insats att få ner sättpotatisen så den kan börja växa. Jag hanterade sättpotatisarna som vore de av glas. Jag ville inte bryta av några pilar. Det är ju dessa pilar som blir till nya potatisar sen. 

Jag tycker att Asterixen har gått bäst hos oss. Den är jättegod och mest motståndskraftig mot bladmögel och röta av de sorter vi testat. Så nu har jag rationaliserat bort övriga sorter. I år kör vi bara Asterix. 

Våra små guldägg. Jag var så varsam med dem för att inte råka bryta av några pilar. 

Kyligt ute är det.

Nu är potatisen i jorden.

Min hängjordgubbsampel plockade jag i höstas ur från krukan för att jordslå den i en av pallkragarna. Jag var inte säker på att denna ampelsort skulle klara vår strängare vinter. Men den mår prima och övervintrade utan problem. Den ska få pryda framsidan i vår zinkampelkruka i år igen. 

Myntan verkar ha överlevt vintern den också. 

 Liksom gräslöken.

Jordgubbarna skulle må bra av en ogräsrensning. Det kanske blir i helgen? Eller en annan dag.