lördag 8 september 2018

En av våra ministrapatser

Igår den 7 september sken solen och hösten påminde om sensommar. Tage blev 2 veckor och vi tog en promenad upp till vår djungel innan Anders for på jobbet. 

Vi alla promenerade utom Tage som jag bar i en bärsele på magen. Han trivdes i den och sov mest hela promenaden. 

Vi skulle kika in i vår gamla lada som står inne i lövskogen för att se om där fanns några bra bitar av stupränna. Våra vänner Jeanette och Mikael borta i byn ska skaffa höns och efterlyste hängrännor som de skulle ha som fodertråg till hönsen. Tyvärr var de som fanns i ladan väldigt rostiga och stygg. 

Efter fyndletandet i den gamla ladan så satte vi oss på vår fikasten. Man kommer långt med en påse gifflar och en flaska vatten. Mer kulinariskt än så blev det inte men det dög alldeles utmärkt i solen på stenen som lite batteriladdning. 

Den här sommaren har vi stängslat in den övre delen av marken som vi kallar "djungeln" till hästarna. När vi kom upp dit var det just i den delen av hagen de hade valt att vara i. Vi blev alla glada att se varandra. Jag tror att hästarna verkligen gillar sin nya skogsdel av betet. De har nu verkligen en varierad beteshage där de kan födosöka alla möjliga ätbara saker.  









I  was here anno 1861.


I was here anno 1891.

Jag, Tage; Dagny på fikastenen samt två sugna hundar.

Ett gäng tappra midsommarblomster.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar