fredag 26 december 2025

Juldagen

Det blev natt och morgon. Jag vaknade rejält förkyld. Tage och jag tassade ner först av alla i vanlig ordning. Klockan slog 7, jag satte på tevatten och snörvlar ut till hästar och kaniner. 

Tage började bygga lego och jag tog mig två stora baljor te med honung samt en vörtbrödmacka. 

Så småningom vaknade de andra, en efter en. Dagny, Mormor, Morfar, Fannie och Anders. De åt frukost och klockan 10 gick jag ner till stallet och mötte upp med min vän Anna. Vi hade tidigare bestämt att ta en juldagsmorgonritt tillsammans. Jag bestämde mig för att ladda med näsdukar, hålla avstånd till Anna och genomföra ridturen trots förkylning. 

Det blev en väldigt härlig ridtur. Till följd av skitvädret med plusgrader och borttinad snö så låg våra ridvägar tillgängliga. Vi galopperade på pigga hästar på skoterspår som var så tunna att de blev jättebra att rida på. 

Vi kom tillbaks till stallet. Hästarna såg nöjda ut och fick sitt lunchhö. Jag och Anna sa hejdå och god fortsättning sen gick jag in. 

Väl inne var det dags för lunch. Vi plockade fram allsköns rester till en stor buffé. Sen tog var och en det man ville ha och micrade. 

På eftermiddagen tog mormor och morfar med sig barnen och Fannie till stan. De åt på McDonalds och lämnade Fannie henna hos sig. Sen parkerade de i stan och gick till biografen. De hade bokat biljetter till uppföljaren till Zootropolis. En film barnen gillar mycket. 

Detta gav mig och Anders några timmar egentid. Vi disponerade den under täcket och tittade på filmen Änglagård 1. 

Planen var att på kvällen åka till Offerdal på juldagsdans med våra vänner Birgitta och Daniel. Men min förkylning satte stopp för det. Det blev pyamas, te och tidig kväll istället. Trist men nödvändigt.

En lugn, mysig och förkyld juldag. 

Tage och jag är uppe först. Legobygge och te. 

Hästarna får sitt morgonhö i boxen 
innan stundande ridtur. 

Anna och Kaisa efter en fartfylld gallopp.

Trött, förkyld men uppiggad av ridturen.

Den 33 år gamla filmen Änglagård 1.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar