lördag 9 februari 2013

Oddur - A dream come true

När jag föddes skrev min mamma in mig i Upplands-bro ryttarförening. När jag var 5 år började jag i min första ponnygrupp på en ridksola på Ekerö. Man skulle nog kunna påstå att jag var djurgalen under min uppväxt. Det var främst hästar och hundar som susade runt i huvudet.  
 
Ridningen har alltid funnits med mig mer eller mindre beroende på hur livet sett ut i övrigt, och hästintresset har jag aldrig tappat.
 
Drömmen om en egen häst har jag ALLTID haft, och för en tid sedan kände jag att nu är det dax att uppfylla den där hästdrömmen.
 
Jag började kika runt på islandshästar och bestämde mig för några hästar samt islandshäststall som var intressanta.
 
Den första hästen jag provred var just Oddur. Han gjorde ett stort intryck med sin sockersöta svarta uppsyn, men främst med sitt trevliga sätt OCH sin ridbarhet. Han var trots sina 5 år, otroligt mjuk och välriden. Han hade ett stort steg samt 4 väl separarade gångarter. Han kändes mer som en stor häst när man satt på ryggen än en liten. Pigg och snäll, med broms.
 
Nåväl, jag åkte runt och träffade fler trevlig människor och uppfödare, provred och spanade på andra hästar. Jag insåg att jag var tvungen att prova Oddur en gång till.
 
Då visste jag att det var honom jag ville ha!
 
Idag åkte jag och maken och hämtade hem vår nya fyrfota vän. Han skall stå i ett jättefint litet stall med en annan islandskompis som kommer från samma uppfödare som ägs av min väninna.
 
En strålande dag med en häst som knatar in i transporten utan vidare, backar sagta ut ur den och som nyfiket och piggt iaktar sin nya omgivning med två små öron som pekar rakt fram. Väl inne i boxen börjar han mumsa hö och finner sig direkt i denna nya miljö och nosar på sin nya hästkompis i boxen intill, och han är MIN! :-D
 


 


4 kommentarer:

  1. Grattis!
    Det låter ju alldeles strålande. Och så klok du var som inte bara tog första bästa utan provade lite annat innan du bestämde dig :)

    SvaraRadera
  2. Emma, grattis! Men vem ska nu rida tinkerhästarna?

    SvaraRadera
  3. mossfolk: Han är Hästen med stort H! :-D

    Karin: Deras ägare, som red sina hästar även när jag gjorde det. :-) De är så fina!

    SvaraRadera
  4. Man lever mest troligt bara en gång, så då gäller det att ta sina drömmar på allvar o försöka genomföra dom!
    Å det har du verkligen gjort nu! :-)
    Såå häftigt, ska bli kul att följa pålle-livet erat!

    SvaraRadera