Ta adjö av Evas pappa

När jag växte upp tillbringade vi vänner SÅ mycket tid med varandra och hos varandra. Vi sov över och åt hos varandra mest hela tiden. 

Det resulterade i att man även lärde känna kompisarnas föräldrar och syskon.

En person som jag var mycket hos och följde med till familjens landställe utanför Heby är Eva. Jag lärde känna hennes mamma Catta, pappa Lennart och systrarna Jenny och Ingela. 

Eva ringde mig för en tid sedan och berättade den tråkiga nyheter att hennes glada och musikälskande pappa gått bort. Det var mycket minnen som dök upp och vi pratade länge. 

Jag kände ganska snabbt att jag ville åka ner och delta på Lennarts begravning. Vivi kände lika. 

I veckan sammanstrålade vi alla i Kungsängens kapell för ett otroligt fint och hedrande avsked av Lennart Andersson. 

Det var sorgligt, vackert och rörande med mycket värme. 

Efter fikat i Klockagården följde jag med Eva och hennes familj hem till deras villa där vi hängt så mycket. Vi umgicks, åt middag och sen tog jag en promenad på den välbekanta villagatan bort till buss 559. 

Som så många gånger förr. 

Vila i frid Lennart. Tack för Eva. ❤️

Vivi framför kyrkan i Kungsängen 

där jag själv döptes 1984. 

Eva spelar på sin kära gitarr som hon 

fick av sin pappa när vi var tonåringar. 

Hennes svåger Linus spelar på Lennarts 

gamla gitarr som han byggt själv. 

De spelade och sjöng vackra bitar 

som betytt mycket för Lennart. 

Nisse.

Mathias och Eva. 

Vivi och Bosse.

Lelle, Karin & Ludde

Året mellan att jag och min dåvarande kille separerade och jag flyttade till Dublin bodde jag inneboende hos en underbar familj i Kungsängen. 

Min vän Lisa skulle flytta till Barcelona och på ett lite hastigt och otippat sätt bestämdes det att jag fick hyra hennes rum. 

Jag kom att stå familjen nära. De har så många fina, generösa och inkluderande sidor. De hade två hundar. Lagotton Ylle och Schnauzern Muffa. Först trodde jag att Ylle skulle bli en favorit men det blev precis tvärtom. Mellanschnauzern Muffa älskade jag! Så mycket att jag skaffade två egna Schnauzrar när livet tillät egen hund. 

Vi umgicks mycket, åkte till deras landställe, hittade på saker, lärde känna varandra väl och hade det jättefint ihop. 

I veckan fick vi återigen en fin kväll tillsammans. Lennart, Karin, deras nya fina Storpudel Ludde och Karins syster Kerstin bjöd in mig på god middag hemma i min gamla bostad i Kungsängen. ❤️

Ludde, en jättetrevlig renrasig skk-reggad Storpudel. Lika gammal som Karo. 

Lelle och Karin. ❤️❤️

 

Fredagsmangel

I fredags hakade jag på min släkting Jimmy på Fredagsmangel i Jakan. Inte mindre än tre norrländska methalband skulle spela. Två från Boden och ett från Östersund! 

Roligt sammanträffande. 

Jimmys farmor Britta och min mormor Greta var inte bara systrar. De var även bästa vänner och hade landställe ihop. Deras respektive män Bengt och Gösta var också väldigt goda vänner. Detta resulterade i att vi spenderade ganska mycket tid tillsammans med dessa personer och deras familjer. På högtider och på landet i Herräng om somrarna. 

Jag och Jimmy delar en del, bla att vi gillar rock båda två. Så det var verkligen kul att gå ut och röja tillsammans! 

En supertrevlig kväll i Jakobsberg! 

Fredagsmangel med första bandet på scen.

Ett gäng från Boden.

Östersunds methalband.

Jimmy med kompis. 

Jimmy och jag. 

Man blir klokare med åren.  

Stockholms stadsmuseum med Vivi & Markus

I mellanstadiet började Markus i vår klass. Sen hängde vi ihop i samma kompisgäng i vått och torrt. 

Vi firade så många högtider tillsammans och Markus var alltid meny och kökschef. Han är fantastisk på matlagning och kunde laga goda, lyxiga och avancerade rätter ända sedan vi var tonåringar. Han deligerade inköp och göromål till oss andra och vi alla hjälptes åt med olika sysslor utifrån Markus kunskap. Sen delade vi alla kostnader mellan oss, och hade på detta sätt alltid en strålande trerättersmiddag till diverse olika högtider. Markus var i sitt ässe, gjorde alltid det mesta i köket och älskade att göra dessa högtider och festmiddagar tillsammans. Vi också. 

Vi har rest till Frankrike, England, Finland, Estland och Lettland. Vi har även jobbat ihop då han fixade jobb till mig på sin arbetsplats ute på Lidingö under en period när jag behövde ett. 

Och vi har dansat och skrattat och showat och hittat på diverse olika saker under så många år, och vi delade vår passion för hundar. När vi var unga hade Markus en Parson russel terrier och idag äger han en Whippet.

Mina tid Jämtland gjorde att vi inte setts särskilt ofta, och nu var det SÅ länge sen! Vivi pratade ihop oss alla och vi bestämde att äntligen träffas.

Markus föreslog Stockholms stadsmuseum där man även kan fika och äta. 

Det var så fantastiskt fint och roligt att ses igen, jag, Vivi och Markus. Vi ägnade oss åt något som vi alltid gjort, nämligen att skratta hejdlöst så tårarna sprutar. Humor, skratt och att bjuda på sig själv har alltid präglat vårt umgänge och vi alla tre hade nog ett uppdämt skrattbehov. ❤️

Jag är så tacksam för att Markus, Vivi och de andra fina personerna var mina vänner när jag växte upp och att vänskapen fortfarande finns kvar. ❤️🙏❤️

Stockholms stadsmuseum.

Vivi.

Markus.

Jag.

Jag gillade målningen på Katarinahissen.

Underbart att ses igen efter alla år! 

 

Med Mamma och Eva

En dag i Stockholm med mamma och Eva. 

Frukost hos mamma och pappa.

I år har isen lagt sig på Mälaren.

Mamma och jag på pendeln.

Fin gammal reklam vid Hötorget.

Det vita segelfartyget Af Chapman. 

Min mammas väninnas morfar var 

den sista kaptenen som seglade detta skepp, 

innan det blev ett vandrarhem år 1949.

Gudmor Eva, jag och Mamma vid Rådmansgatan. 

Mamma och Eva är precis lika gamla och växte upp i samma port i Bandhagen. De har sålunda känt varandra hela livet och red tillsammans i först Enskede och sedan Vendelsö ridskola, där de var de absolut första "stalltjejerna" i ett litet stall med 3-4 hästar. Avsevärt mindre än vad Vendelsö ridskola är idag med andra ord. 

Luncha på Kungsgatan. 

I Gallerian i city köpte jag en varsin liten present till barnen. 

Slussen med den klassiska Stomatolskylten från 1909. Sveriges första och äldsta rörliga ljusreklamskylt. 

Att denna gamla goding fanns kvar! 

Jag blev nödd att kika in. 

Saltsjön med Skeppsholmen, Kastellholmen 

och Djurgården i bakgrunden. På bilden syns bla Kaknästornet och Gröna Lund.

Katarinahissen uppfördes redan på 1880-talet men denna nyare version är från 1936. 

Mamma.

Mamma och pappa bjuder alltid på god mat. 

Som tex asiatisk lax med nudlar och bönor.