Där uppe i norr fanns en hel drös med trevliga släktingar som öppnade sina hem för oss. För mig som aldrig varit längre norrut än till Lycksele blev det extra speciellt att se denna del av Sverige, som bestod av mer jordbrukslandskap än vad jag hade föreställt mig.
Omgivningarna, människorna och kulturen påminde om Jämtland, men ändå olikt. De äldre fick byta till svenska med bred norrländsk dialekt istället för Pitebondska om de ville att jag skulle förstå vad samtalet rörde sig om. :)
En mycket trevlig resa tillsammans med mina svärföräldrar som jag hoppas vi kan göra om inom en inte allt för avlägsen framtid!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar