Karo på hundsalong

Idag fick Karo besöka hundsalongen. 

Nej inte riktigt, men nästan. 

Karo fick först duscha och schamponeras noggrant.

När han frotterats och torkat ganska bra så gav jag honom en rejäl omgång med karda och furminator. Mer fällpäls lossnade.

Därefter skrapade jag bort lite tandsten och avslutade med att klippa klorna. 

Karo blir så glad och lägger sig intill mig på golvet när jag kommer med klotång och karda. ❤

Dusch och tandskrapa är han inte lika förtjust i men han finner sig i det. 

Finaste hundkompisen. 

Ett av hundschampona jag köpte för en spottstyver pga kort datum på Djur och natubutiken. 

Sagta men säkert använder jag upp dem. 

Flaska för flaska. 

 

Körkort i 20 år

Jag har fått brev från Trafikverket att jag måste förnya mitt körkort igen.  

Tjugo år har gått sedan jag tog mitt körkort. Så länge! Men samtidigt, hur mycket har inte hänt under dessa tjugo år?

Jag var i 20 års åldern och väldigt väldigt motiverad att få ett körkort. Jag var med i en raggarklubb i Bro och många helger spenderades åkandes i entusiastfordon till och från så roliga raggarfester, motormarknader och cruisingar.

Vi var ett gäng raggare modell yngre och bilarna var därefter. Är ganska imponerad över hur dessa unga killar, de flesta andra generationens finnar, lyckades jobba sig upp i ganska raskt takt i bilparken. Det började kanske med en 240, följt av en Cheva van, som sedan byttes mot en Dart och sedan en Impala osv. Jag tror nämligen att dessa då 18, 19, 20- åringar åstadkom detta på egen hand. Tror inte att det fanns föräldrar i bakgrunden som sköt till slantar. 

Tillsammans delade vi på bensinen och sen for vi till Norrköping, Bålsta, Västerås, Arlanda, Södertälje, Tumba, Avesta, Sollentuna, Norrtälje, Farsta och allsköns platser för att dansa hela natten lång till olika Rock a Billy band på samhällets lokala raggarklubb. Vi hade sååå jäkla kul de där åren. Så tacksam över dem! 

Jag övningskörde lite hipp som happ på en trafikskola i Jakobsberg men fick aldrig till att sätta mig med böckerna. 

Efter en tid kände jag mig om möjligt ännu mer motiverad att äntligen fixa det där jäkla körkortet! Men insåg att vägen dit måste ske på en intensivkurs i en annan del av landet där jag inte kunde bli distraherad. 

Julen hade börjat knacka på dörren, och jag minns att jag pratade med min kompis Åsa. Jag berättade om min plan att ha körkort innan julafton. Åsa sa uppmuntrande att hon gillade min plan, men att få körkort innan julafton skulle bli en omöjlighet pga att jag utöver 2 veckors intensivkurs, även behövde boka tid och genomföra en halkbana, ett teoriprov (i Stockholm och klara det), samt därefter boka en tid för uppkörning och såklart klara även den. Väntetider är som de är. 

Samma dag kollade jag upp flera olika alternativ på nätet och snokade rätt på en intensivkurs i Ludvika som hade något bra erbjudande. Jag ringde dit och bokade in mig på en kurs som skulle börja bara inom någon dag. 

Direkt efter ringde jag upp en kompis som jobbade som transportplanerare för Coops fryslager och frågade om han hade någon bussig lastbilschaufför som hade körning från gamla slakthusområdet och till någon Konsumbutik i Ludvika via E18, och som dessutom kunde tänka sig att låta mig lifta med från min busshållplats i Kungsängen till Ludvika. 

Efter en stund fick jag numret till en schysst chaufför. Jag ringde upp och vi bestämde dag och tid när jag skulle infinna mig på busshållplatsen. Han gjorde en liten liten omväg och svängde av E18, plockade upp mig, vände runt i en rondell och körde upp på motorvägen igen på påfarten på andra sidan vägen. 

Han släppte av mig vid tågstationen i Ludvika och sen lokaliserade jag trafikskolan. Jag skrev in mig och gick därefter för att handla lite mat för de kommande 2 veckorna. 

Sen gjorde jag inget annat än att övningsköra, plugga teori, äta, sova och promenera. 

Första dagen jag kom dit bokade de genast in mig på ett teoriprov i Stockholm dagen efter min intensivkurs var över, samt en halkbanetid under mina 2 Dalarnaveckor. De sa att jag skulle höra av mig direkt till dom om jag klarade teorin.

Jag åkte hem, skrev teorin, klarade provet och ringde direkt upp trakfikskolan som vi bestämt. 

De berättade då att de hade en person som hade en uppkörning bara några dagar senare, men som troligen inte skulle klara uppkörningen. De skulle prata med den personen och om människan höll med trafikläraren så kunde jag ta den elevens uppkörningstid. 

Och så blev det.

Jag blev återigen upplockad av en av Coops chaufförer i en långtradare och skjutsad till Ludvika. Jag blev avsläppt på kvällen och uppkörningen var dagen efter. 

Snön vräkte ner och jag var SÅ nervös!!!

Jag klarade min uppkörning och körkortet är utfärdat den 22 december två dagar innan julafton! 

Jag var fullkomligt ÖVERLYCKLIG när jag hoppade på tåget i Ludvika och åkte tillbaka ner till Stockholm och julaftonsfirandet med min familj och mina kusiner på Sibyllegatan. 

Bästa julklappen och jag var själaglad! 

Åsa förstod inte riktigt hur det hade gått till men var så glad och stolt även hon. 

Sen dröjde det ytterligare några år innan jag köpte min första egna bil. Jag hade varken behov av en bruksbil i Stockholm eller ekonomin till en veteranbil. Men jag drömde och längtade och trånade, så att det gjorde fysiskt ont nästan. Under tiden fick jag vara chaufför till somliga av raggarfesterna och lånade mina föräldrars bil.

Men så äntligen, några år över 20 blev det dags för mig att köpa mitt livs första egna bil! 

SÅ HÄFTIGT, SÅ STORT! 

Valet föll på en vrålhäftig Volvosugga från 1952. ❤🙏❤

Hemma spa

Jag har en tid känt mig sugen på bad. Ikväll gjorde jag slag i saken. 

Anders värmde 2 stora kastruller kokande vatten på järnspisen. Det finns få saker som slår känslan som uppstår när vattnet börjar bli för svalt och han kommer in och häller i en stor kastrull med rykande hett vatten som sagta sprider sin värme i badkaret... Ljuvligt! 

Till min lilla spakväll hade jag även badsalt från Österlen. En julklapp från mamma och pappa.

Badskum från Bodyshop. En födelsedagspresent från min svägerska.

Massa levade ljus och ett glas bubbel. 

Underbart! 

Bad som gör gott, inifrån och ut. 

 

Påtar på hemma

Jag och Tage är hemma. Dagny är på skolan och Anders på jobbet. 

Vi matar kaniner och hästar och går små turer med Karo. 

Tage pysslar och jag plockar. 

Vi vilar och kollar på film och spelar på plattan. 

Igår lagade jag en god wok med kyckling, vitkål, nudlar och grönsaksmix. Såsen baserades på det som fanns hemma. Dagen innan var det Anders som kockade och menyn blev lax, kokt potatis, romsås och sallad.

Idag har jag och Tage premiärbakat en Sverigekaka. Vad god den blev. 🙂 

Rosa och Dumle kalasar på pellets.

Mina finkillar. ❤❤

Karo.

Petunia.

 Petunia och Rosa.

Dumle. 

Buskompisar.

Kaisa och Oddur. 

Kyckling och vitkålswok med nudlar.  

En väldigt god och saftig mjukkaka:

Sverigekaka!

 

Fram & tillbaka helg

Sjukstugeperioden denna gång skulle visa sig vara svajigt värre. 

Det började med Dagny och nu Tage. Men det drog liksom ut på tiden denna snuva och hosta och trötthet. Så saker som fredagsbad med barnens Faster Karin och Kusin Esther ställdes in. Barnen var pigga men då kände jag mig lite sluck.

På lördagen var vi ganska pigga alltihop. Tages kompis kom förbi och lekte en stund på förmiddagen och därefter åkte vi till Kim och uppvaktade honom på 1-års dagen. Efter det for vi vidare på middag i Ope hos Annelie, Thomas, Edwin och Alwin. De hade också var lite krassliga i veckan. Säkert samma bassilur. 

På söndagen var Dagny helt bra och åkte till en kompis. 

Vi hade planerat att träffa Erik, Monica och deras tre barn Alvar, Julia och Ellen. Men då Tage var lite hostig igen, och deras barn inte heller var i toppform så slutade det med att det bara var Monica som kom från Gällö, och vi kunde äntligen ta vår gemensamma ridtur som vi pratat om i minst två år!

Det blev närmare bestämt en födelsedagsridtur då vi båda nyss fyllt år. Vi talade först om att ses och äta middag tillsammans, men hästtjejer som vi är så gjorde vi om planen till en födelsedagsritt istället. 

I natt hostade Tage så pass mycket att det blev vabb igen. 

Hoppas denna svajiga förkylning ger med sig snart! 

 

Marie Kondos struktur

För ett gäng år sedan var den japanska städgurun Marie Kondo på tapeten.

Jag läste hennes bok och kände att jag blev så tilltalad av hennes tips. 

Marie Kondo förespråkar inte ett minimalistiskt liv, men hon säger att det man väljer att spara ska "spark joy". Det man har ska verkligen glittra. Man ska tacka av och göra sig av med sådant som man enbart spar av sentimentala orsaker. 

Exempelvis :

"jag tycker egentligen inte riktigt om den här porslinsprydnaden. Men jag fick den ju i gåva av min mormors syster när jag konfirmerade mig". 

Kondo förespråkar också att allt i hemmet ska ha en specifik och given plats, och att allt som har med varandra att göra ska förvaras tillsammans. 

Vi har två byråer där vi förvarar dukar, gardiner och sofföverdrag bland annat. Tyger helt enkelt. 

En gång i tiden var det nog hyfsad ordning men under åren har det fyllts på med gåvor, ärvda saker, loppade saker osv. 

Dessa byråer har varit knökfulla med Julgardiner, påskdukar, bonader och vardagstyger i ett sammelsurium. 

Dessa byråer har tagit min energi VARJE gång jag ens tänkt tanken på att öppna dom och försöka dra fram något specifikt. Allt har legat blandat och jag har tappat kollen på vad som faktiskt finns i dessa byråer. 

Det var i sanning hög tid att göra någonting åt dessa surdegar, och idag gjorde jag slag saken. Hejja mig!

Jag rev ut ALLT ur dessa byråer och kategoriserade allt. Juldukar i en hög, köksgardiner i en annan, påskdukar i en tredje osv. 

Jag la sedan upp det i en spara, en avyttra och en kanske hög. 

När jag bestämt mig så vek jag in allt igen. I byrån uppe fick allt som är juligt och påskigt bo. I byrån nere fick alla andra tyger vara. Gardiner i en låda, dukar i en annan osv. 

Det blev en kasse med släng och så blev det några högar som ska vidare till olika tillfrågade personer. 

Jag är SÅ nöjd över dagens tilltag. Sånt här skänker mig frid i sinnet. 

Jag tänker inte stressa med julen

Ett mål denna jul är att inte stressa i sista stund. Jag tänker att det finns tre sätt:

Ett: Minska ambitionerna. 

Två: Börja i tid, och tre: Dela upp göromålen.

Nu är det två veckor kvar till advent och jag råkade vara hemma och fick feeling. Då var det bara för mig att ta till vara på ingivelsen och starta julstöket. 

Alla växter fick duscha och krukor diskas. 

Köksfönstren blev putsade på insidan (good enough) och julgardinerna ströks och sattes upp och en del dammiga saker blev diskade.

Efter middagen gick Anders och Tage ut och fixade lite på tomten. Bla satte de ner utejulgransfoten, OM vi vill ha en utejulgran i år. 

Ska huset vara städat lite noggrannare till jul (som jag ju gärna vill), utan stress, är det lika bra att börja nu. 

Barnen pysslar julkort och födelsedagskort. 

Jag putsade insidan av köksfönstren. 

Det fick räcka. 

Good enough!

Julgardiner och drällduk i väntan på strykning. 

Alla badrumsljushållare som jag köpte på Mio till ett vrakpris för ett antal år sedan på någon utförsäljning. 

Nu diskade. 

Den fina glasvasen som syrran designat. 

Vårt underbara askfat av Mari Simmulson är nu nydiskat. 

Skatten under trappen. 😊

Dammiga växter ett minne blott.

Julgardiner på plats i köket. 

Är man så här tidig är det ganska bra att inte ha tomtar på gardinerna. 

Gårdagens goda linsgrytemiddag in progress. 

Med stekpannebröd och ris till. 

Lins- och böngryta med ris och stekpannebröd. Så gott, tyckte Emma...

Till kvällen kom bästa Sara och skodde hästarna med brodd och snöskor.  

Nästa gång det är dags är jul och nyår över, 

och vi är inne i Januari.