Efter att inte riktigt själv ha kunnat bestämma mig för vilken produktionstyp inom kommersiell äggproduktion som jag ansåg skapar bäst välfärd för hönan och till följd av att vänner frågat mig samt att butikskedjorna Hemköp, Prisextra, Rema 1000 och ett flertal ICA-butiker valt att inte sälja ägg från höns i inredd bur kände jag att detta vill jag ha svar på!
Min rubrik lyder därför: "Kommersiell äggproduktion - Vilka produktionssystem finns och vilket skapar bäst välfärd för hönan".
Min hypotes är: "Hönor som lever i inredda burar inom den kommersiella äggproduktionen har en sämre välfärd än de höns som finns inom frigående kommersiella äggproduktionssystem".
Detta (i korta drag) har jag kommit fram till utifrån att ha plöjt ex antal vetenskapliga forskningsartiklar och rapporter från bla. Jordbruksverket samt annan litteratur i ämnet:
Dagens produktionssystem i Sverige, Norge och EU är följande:
- Inredda burar (de så kallade batteriburarna utan inredning förbjöds i Norge och EU den 1 januari i år, och i Sverige för ett par år sedan).
- Frigående golvsystem
- Frigående aviarsystem (där inredningen är uppbyggd i flera etager)
- Ekologiska system där hönsen bla. måste vara frigående samt ha tillgång på utomhusareal under den varma årstiden samt ha grovfoder, och fodret måste vara ekologiskt i stor utsträckning.
Mycket är likt mellan Sverige, Norge och EU's regler, men Sverige och Norge har något strikatare krav på ett par punkter. Vidare är näbbtrimning inte förbjudet inom EU. 20% av EU äggen är även salmonellasmittade, vilket inte Sveriges och Norges ägg är. Enligt en undersökning sliter ekologiska äggproducenter i Sverige med samma typ av välfärdspromlem för hönsen som de kommersialla producenterna.
Vad gäller sjukdomar som exempelvis salmonella, parasiter, benfrakturer, infektioner, spolmask, koccidios, fotskador är dessa mer representerade i frigående system, och spolmask är mest förekommande inom ekologisk äggproduktion.
Vad gäller smärta, kvävning, stress och dödlighet är detta mer utbrett i frigående system.
Aspekten rörelsefrihet och att utföra naturliga beteenden så är frigående system bäst. I de inredda burarna som numera skall innehålla miljöberikning så som bl.a sittpinne, sandbad, rede och kloslipare har dock hönorna möjlighet till att utföra naturliga beteenden tillskillnad från de tidigare batteriburarna, men inte i lika hög grad som i frigående system, och rörelsefriheten är här inskränkt. Detta leder till att hönsen i inredda burar har mindre muskulatur och ett svagare skelett än i frigående system.
De onaturligt stora flockarna i de frigående system leder som sagt till stress, vilket resulterar i att steriotypa beteenden som hackning (hönsen hackar varandra och kan dra ut varandras fjädrar) och kannibalism (hackar ihjäl varandra) samt kloakkannibalim (hönsen hackar varandra i kloaken och kan dra ut den utsatta hönans tarmar och äta upp dem, och den utsatta hönan dör) är mer utbrett i frigående system. Ett problem med burarna är dock att höns har svårare att undkomma en specifik höna i en bur än i frigående system.
Luftkvaliten med avseende på damm, svampar, ammoniak, och bakterier är sämre i de frigående systemen.
Temperaturreglering och översyn är lättare i system med inredda burar.
Min konklusion är att inget av de kommersiella äggproduktionssystem som finns idag är optimalt utifrån alla djurvälfärdsaspekter.
Vid en sammanslagning där jag ser till alla dessa parametrar tillsammans så anser jag att de inredda burarna är att föredra utifrån hönans välfärd. Jag förkastar med andra ord min hypotes.
Detta gör ju att jag inte tror att de butikskedjor som tagit beslutet att inte sälja ägg från hönor i inredda burar gjort detta val utifrån vetenskaplig forskning utan något annat. De inredda burarna har exempelvis minst sympati hos konsumenten så kanske det är denna askpekt som ligger till grund för beslutet? En personlig reflektion bara. En annan sak är ju marknaden. Människor påstår sig vara villiga att betala för en ökad djurvälfärd, men när de står där i butiken så lever de inte alltid som de lär. Aldrig förr har exempelvis människor lagt en sån liten procentuell del av sin inkomst på mat, och aldrig förr har det varit sånt stort fokus på lågpris, och aldrig förr har djurvälfärd varit så mycket i ropet. En ekvation som jag inte finner går ihop. (ett gäng andra vetenskapliga artiklar belyste detta).
Ett grymt intressant arbete har det iallafall varit. Återigen, saker är sällan svarta eller vita, och det finns sällan enkla svar på stora frågor.
Nu ska jag gå upp och steka pannkakor (på en smet med HÖNSägg och KOmjölk i).
Men så intressant!!!
SvaraRaderaJag var alldeles övertygad om att burhönsen hade det allra sämst.
Skönt hur som helst att ha arbetet inlämnat. Är det opponering som väntar nu?
Instämmer med mossfolk, det trodde jag också! Jag får nog läsa om det här inlägget tror jag...
SvaraRaderaJag säger som min proffessor i etologi- det allra bästa vore om alla skaffade ett par egna höns och hade på gården. Eller att man åkte till någon med få höns, och köpte ägg. De har det bäst.
SvaraRaderaYtterligare en stress för de frigående hönorna är att de är så sjukt många att de inte känner igen varandra. En höna kan inte känna igen så många olika individer. Å andra sidan får dom ju utöva sina naturliga behov och gå både ute och inne.
Samtidigt som du uppger är det en oerhörd stress för hönorna i burarna när de inte kan komma undan exempelvis att bli hackade.
Jag är glad att jag slipper köpa kommersiella ägg- utan att jag vet var äggen kommer ifrån och hur hönorna bor!
Mossfolk och Christina: Ja det var verkligen intressant att grotta in sig i detta ämne. Kul att ni uppskattade mina rader i ämnet!
SvaraRaderaJohanna: Alla kan ju inte ha ett par egna höns, och de jag känner som har det går minus på sina ägg, trots att de gör allt jobb själva och lägger ned egen tid, eget arbete och eget kapital på mat, äggskal mm. De skulle alltså vara billigare för dom att köpa ägg i affären. Svenskar äter ca 200 ägg per år, och problemet som jag ser det är ju att svenskar inte är villiga att betala det maten är värd, men samtidigt har massa krav på diverse. Jag håller med om att inget kommersiellt äggproduktionssystem är optimalt, och skulle det finnas ett optimalt komemrsiellt äggproduktionssystem (som producenten skulle tjäna pengar på), skulle dessa ägg bli dyrare, och tydligen är inte så många människor beredda att betala denna merkostnad. Jag tror dock att nya system kommer att dyka upp i framtiden. Sen kan jag tycka att det är bra att de ekologiska hönorna får gå ute den varma årstiden, men jag tror att folk har en något glorifierad bild av hur denna utevistelse ser ut. Det är ju liksom inte ett gäng färgsprakande pullor som går å pickar på ett gårdstun. En annan aspekt av den ekologiska äggproduktionen är att det varierar mycket mellan gårdarna då deras produktion kan se väldigt olika ut. Alltså ett ekologiskt ägg behöver inte per automatik innebära att den höna som värpt ägget haft en bättre välfärd än de kommersiella äggen som ligger på hyllan under i affären. Så är ialafall min uppfattning. Sen tror inte jag att alla som har den där idylliska lilla hönsskaran hemma i trädgården alltid tar hand om hönsen optimalt heller. De kanske inte har möjlighet att ha en optimal temperatur (hönor är ju trots allt ett djungeldjur). Kanske inte alla höns avmaskas osv... Ja många sidor av myntet...
ps, jag läste att en dansk studie t.o.m pekade på att ekologiska höns hade en ökad frekvens av kannibalism, men att denna trend inte var samma i Sverige, där brottades dock ekologiska äggproducenter med samma välfärdsproblem för hönsen som de kommersiella producenterna. SAMT att skologiska hönor är mer drabbade av spolmask.
SvaraRaderaSamtidigt kan burhönan inte få utlopp för sina naturliga behov. De kan exempelvis inte sträcka ut vingarna eller benen i den utsträckning de behöver- då de lever på en yta motsvarande ett A4-ark per höna.
SvaraRaderaDetta då buren även är begränsa till höjden. Burarna har också gallergolv, vilket gör att hönroan saknar möjlighet att pciak och krafsa vilket de i vilt tillstånd gör ca 60 procent av sin vakna tid.
De får inte heller se dagslju, annat än genom fönster om dom har tur. Och man använder sig av ljusprogram för att styra hönorna, så att de lägger mer ägg än normalt...
En vanlig höna lägger knappt 200 ägg om året. Det vill säga ca 4 ägg i veckan. En industihöna pressas att lägga minst ett ägg om dagen. Äggproduktionen ökas med hjälp av konstgjort ljus och därför lägger industrihöns över 300 ägg per år. Det här är helt onaturligt och sliter hårt på hönan. Hon får kalkbrist av att producera så många äggskal, vilket i sin tur leder till benskörhet. Många höns bryter även ben och vingar, både under livstiden och vid infångning och transport till slakteri.
SvaraRaderaJohanna: Det du skriver är helr klart sant, till viss del. men det är ju det som är med de inredda burarna, att genom miljöberikningen får de en större möjlighet till att utföra naturliga beteenden än i de tidigare (numera förbjudna) batteriburarna. Sen är det endast de ekologiska systemen som skall ha fönster för att släppa in dagslus. Något som inte alltid behöver vara bra i välfärdsperspektivet eftersom för mycket ljus stressar hönorna och kan göra att hackstereotypier eskalerar. I Europa näbbtrimmar man ju hönsen för att kunna pressa dom ännu hårdare genom ett starkare ljus för att producera mer ägg, och bakbinder dem genom att klippa av en del av näbben för att inte få dem till att hacka mot varandra i ökad grad, mendan man i Sverige och Norge istället löser en del av hackningsproblematiken med ett svagare ljusprogram. Du har ju helt rätt i att hönan för en ökad möjlighet till att utföra naturliga beteenden i frigående system, och att rörelsefriheten absolut blir mycket inskränkt i burar. Samtidigt har hönsen mer problem med sina fötter i frigående system med exempelvis fler bölder, än de har i de inredda burarna. I de inredda burarna skall de ha möjlighet att ha en plats för att kraffsa? men jag kanske missminner mig. En producent av både inredda burar och frigående system berättade för mig att i början när man sätter in hela hela flocken i det frigående systement är det väldigt kaosartat innan flocken funnit sin plats. Och att när hönorna väl funnit sitt lilla utfymme så håller de väldigt hårt på sin lilla plats. Han hade märkt detta väl då det befann sig en färgad höna i ett hav av vita höns. Denna färgade höna hade alltid suttit på samma plats varje gång han var in i fjöset. han menade att det i frigående system är så att hönorna är väldigt måna om sitt lilla utrymme och allt det där med onatuliga flockstorleken och hackordningen som blir fucked up till följd av det. Det är ju som du skriver negativt med att hönsen i de inredda burarna har sämre skelett och muskulatur, fast å andra sidan så lider de av färre benbrott än höns i frigående system. Och ja, hönorna manipuleras till en stor produktion, dels genom yttre faktorer så som ex. ljusprogram, men även genom aveln. Infångandet skapar mer skador på höns i inredda burar än i frigående system. I frigående system finns en typ av dammsugare som kan användas för ändamålet. Återigen, inget av dagens kommersiella äggproduktionssystem är optimalt utifrån alla välfärdsparametrar, men återigen är det ju svårt att driva en arbete (som äggproducent) när koncumenten inte är villig att betala för produkten. Per Jensen och andra skriver om vikten av att inte stirra sig blind på enskilda välfärdsparametrar utan istället se till så många som möjligt i mätandet av välfärd och utifrån det anser jag att de inredda burarna långt ifrån är optimala, men fortfarande är att föredra inom kommersiell äggproduktion. Detta för att höns i de inredda burarna harmindre smärta, mindre sjukdomsutbrott, mindre salmonella, mindre parasiter, mindre bengrakturer, mindre infektioner, mindre spolmask, mindre koccidios, mindre forskador, mindre smittsamma sjukdomar, mindre bröstbensfrakturer, mindre kvävning till döds, mindre dödlighet, en mindre oregelbunden hackordning, snabbare rangordningsetablering, mindre damm i luften, mindre svampar i luften, mindre ammoniak i luften, mindre bakterier i luften, mindre bakterier i luften,en snabbare social etablering, minre kannibalism, mindre fjäderhackning, en bättre temeraturreglering, en mindre stress och producenten har en bättre överblick. De aspekter som represnetras bäst i de frigående systemen är att hönsen kan utföra sina natuliga behov i större utsträckning och att deras rörelsefrihet är större. Vidare att de har en bättre muskulatur och ett starkare skelett och färre hanteringsskador vid insamlandet.
SvaraRadera