Igår var jag och Oddur ut på en ridtur tillsammans med Petra och hennes Spyrjandi. Till följd av senaste veckans vinterväder med mycket snönedebörd och några minusgrader fast ändå vårväder så var det väldigt fördelaktigt underlag för att se spår på marken.
Vi premiärred, nu efter vintern, gamla norderåsvägen bort mot Häggenås och tog av på den nybrutna timmervägen mellan gamla och nya norderåsvägen.
Plötsligt ser jag ett jättetydligt björnspår precis framför Spyrjandi på vägen. Björnen hade gått rakt fram på vägen precis som vi.
Jag fortsätter att höras och göra ljud i skogen och hoppas att jag aldrig behöver konfronteras med ett björnmöte igen. Jag, Anders och hundarna gick på en björn som gömt sig för oss och som Norma röjde för flera år sedan. Den röt ganska argt på oss. Huga!
Det hade inte varit roligt att sitta på en häst som med stor sannolikhet skulle falla i sken i ett sådant läge.
Nä, jag fortsätter att tala om för skogens djur att vi kommer och hoppas därmed att dom istället tar sin chans att dra sig undan.
För björn finns det gott om här och varje år påminns vi om det iform av spår, rivna myrstackar mm runt om vår fina by.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar