Sidor

tisdag 12 juni 2012

1 vecka hemma nu.

Så glad var jag över att finnas hemma den natten då Anders väckte mig och var så smärtpåverkad. Mina omvårdnadskurser sa mig att det kunde vara njursten.

På akuten trodde de också njursten eller kanske blindtarmen. Några prover, en röntgen samt en operation senare visade att blindtarmen var sprucken.

Veckan har förflutit med ett sjukhusbesök per dag, uppvaktning av Valter som fyllde två år. Ett badhusbesök, och träffat vänner och Anders familj.

Min vän Sofie behövde även hjälp att hämta hem sin pärla från dess vinterförvaring. Hon och jag, mina två skäggdamer och Sofies Kleiner münsterländer Lysse for mot Härjedalen. Hela Sofies familj fanns att träffa i söndags vid en skyttetävling i Vemdalen. Sen for vi mot Östersund igen. Sofie på sin hd och jag körde min Jeep med de tre voffarna.





Igår ansågs Anders vara så kry att han kunde bli utskriven. Så härligt att få hem honom igen!!! Idag kommer min storebror upp och hälsar på. Det är till att ha det bra!

torsdag 7 juni 2012

Adjö Tröndelag.

Solen sken under sista färden ned mot Trondheimsfjorden och sedan vidare mot skolan där terminens sista muntliga examen väntade. Jag försvarade min Bacheloroppgave (C-uppsats) om hönans välfärd i kommersiell äggproduktion.

Resan kantades av känslor av blandad kompott. Dels var jag en smula spänd inför min kommande muntliga examination där jag skulle försvara arbetet. Detta gick f.ö mycket bra. Ett litet uns av vemod av att lämna detta vackra land med dess fina invånare samt ett lyckorus över att snart få kliva ur bilen på hemmaplan och återigen få dela tillvaron med min bättre hälft, familjen, vännerna och skägghundarna.


Hej då vackra Norge, mitt hem under nästan ett års tid!
 

På hemvägen stannade jag till i Kall. Dit kom även mannen eftersom våra vänner i Kallrör ville bjuda oss på middag. Så bra start på tillbakavandringen! Jag är numera återemigrerad till Sverige på heltid och har en tenta kvar till min Bachelorexamen! :-D

Med mig i flytten tar jag massa ny kunskap, ett nytt språk, nya perspektiv på tillvaron, lärdomar om vårat fina grannland, nya vänner samt 65 nya högskolepoäng.

lördag 2 juni 2012

Hårfärgsambilavent

Känner att min hårfärg inte optimal just nu. Det är urtvättad svart med brunröda pigment som lyser igenom i längderna samt en hyffsad utväxt av min ordinare hårfärg a´la den skandivaviska 7:an. Färgen som är mer känd under namnet: musgrått. Denna utväxt kommer även blekas en smula av solen vilket kommer resultera i en skarpare kontrast mellan färgat och ofärgat.

Min plan just nu är att avfärga håret och dra i ett gäng blonda slingor. Jag trivs med det, men har å andra sidan trivts i många olika hårfärger. Mahognyrött med olika svarta och röda slingor är ju sååå snyggt. Letade fram lite olika hårfärgsbilder.
På denna bild syns min ordinarie hårfärg tydligt i luggen, men är blondslingat i längderna. Och så här blir mitt blonda hår om jag inte drar i nya slingor i utväxten.
Här har jag en röd grundfärg med svarta slingor. Mycket snyggt.

Här är en bild från när jag själv inhandlade hårfärg på butiken som på förpackningen hävdade skulle bli mörkbrun (ev med röda inslag?), men som kom ut helt svart. Detta är nog den färg som jag minns känner mig sugen på igen. Blev okey, men inget mer. Av erfarenhet är ändå helt svart hår det billigaste och enklaste sättet att själv upprätthålla ett nyfärgat hår eftersom det är svårt att misslyckas med hemmafärgning av ett helt svart hår. Köper man billigare hårfärg på affären med svart hårfärg så blir det liksom svart.
Här har jag en ljusare brun nyans i hela håret och en mycket blekt lugg. Minns att färgen var häftig precis i början men utväxten syntes snabbt i den blonda luggen och det såg fettigt ut på tre sekunder. Blonda luggen lyfte färgen från att annars varit ganska trist (kedlig på norska), men utväxten spolierade intrycket snabbt. Det övriga håret var så nära i nyans med min riktiga hårfärg att inte utväxten syntes så tydligt vilket var ett stort plus. Nyansen i längderna är för mörsk för att vara ljus och för ljus för att vara mörk i mitt tycke.
Den här hårfärgen var jag så nöjd med! Chokladbrun hårfärg med knallröda slingor. Problemet med denna hårfärg var att de knallröda slingorna ganska snabbt blev råsa! Köpte sedan en djupröd hårinpackning som tog tillbaka det röda pigmentet i slingorna. Det var räddningen för dessa slingor. Minns att jag fick några emo-gliringar med mina ofrivilliga råsa slingor ;) Men känner mig inte helt sugen på knallröda slingor heller.
Här har jag min vanliga hårfärg med med mycket blonda slingor. Jag älskar denna nyans. Lagom blont, ser mkt naturligt ut. Men det finns några nackdelar. När min mörkare nyans växer ut så ser håret snabbt fettigt ut. Det kräver kontinuerliga besök till frissan för nya slingor i hårbotten. jag har försökt att göra blonda slingor själv med hjälp av vänner och det har blvit ruggigt fult ibland, men ett gult resultat istället för blont, eller för blont, eller fläckligt mm.
Här är återigen det mörkbruna håret med röda inslag samt några svarta slingor. Så snyggt! Denna hårfärg lyftes av att använda den röda hårinpackningen med jämna mellanrum.

fredag 1 juni 2012

Varg i Jämtland

Har ibland funderat på hur det kommer sig att det trots allt verkar finnas så lite varg i Jämtland. Rent logiskt, har jag tänkt, borde ju revir finnas både här och där när det nu även finns revir i Uppland. Jag har ju dock varit väldigt nöjd med att det inte funnits något vargrevir i närheten av oss.

En del i min närhet håller ju exempelvis på med harjakt med stövare, och detta är vad jag förstått, inte möjligt i områden med varg. Många av stövarraserna är väl även dom utrotningshotade?

(egna tankar).

Men efter ett samtal igår och lite mer infosök på bland annat Rovdjursföreningen, Nationalatlas och Jordbruksverket har jag insett att anledningen till att Jämtland har så lite varg verkar bero på att Jämtland ingår i ett Renskötselområde. Samerna måste kunna skydda sina renar från diverse faror och lidande, och varg är ju såklart ett stort problem mot rennäringen.