Sidor

torsdag 31 maj 2012

Rovdjur

Efter lite rovdjursfunderingar från min sida började jag insamla en del information och tänkte att jag kan dela med mig av den.

Fram till slutet av 1800-talet fanns det björnar i hela skandinavien. Till följd av intensiv jakt hade antalet sjunkit till 130 stycken björnar år 1930 som då fanns kvar i mellersta och norra Sverige. År 1996 hade björnstammen ökat till omkring 1000 djur och år 2008 beräknades antalet ligga på omkring 3000 till 4000 i Sverige. Ett av de mest björntäta områdena är Jämtlands län. Efter en inventering år 2006 beräknades antalet björn i Jämtland ligga på omkring 832 - 992 stycken.

Björnar får mellan 1 - 4 ungar per år och dess största fiende är människor samt hanbjörnar som biter ihjäl ungar för att försäkra sig om att få para honan vid nästkommande brunst och föra sina gener vidare.

Den årliga tillväxten beräknas ligga på ca 10%, vilket resulterar i en organiserad jakt på ca 10% 's tilldelning för att hålla stammen på en önskad nivå. Så 3000 björnar resulterar i en jakttilldelning på ca 300 stycken individer.

I Norge finns mest björn i områden som gränsar till Sverige och Hedemark är björntätast. År 2008 fanns 126 registrerade björnar i Norge, år 2010 fanns 166 stycken registrerade och år 2011 registrerades 151 björnar. År 2011 togs ett beslut om ett maxtak på 212 stycken björnar i Norge. Det uppskattas också att det fanns ett överskott på ca 50 björnhanar.

Den norska Vargstammen låg i Maj 2011 på 59 till 62 stycken Vargar. Norge har en även en Lodjursstam på omkring 400 djur och den sjunker , liksom deras Järvstam som hade 58 föryngringar (8 färre föryngrar än i fjol).

Norge, tillskillnad från Sverige har en stark tradition av så kallade utmarksbeten. Det innebär att fåren släpps i utmarker och fjällen på bete under sommaren. En fårbesättning som mister 30% av fåren eller mer till följd av rovdjursangrepp kan mista rätten till utmarksbete. Fårbönder i Norge kan söka pengar för att finansiera en person (1000 kronor per dag) att ex. 3 dagar i veckan vistas bland fåren, samla dem, leta kadaver och doukumentera detta. Att hägna in betesmark för får i utmarka är inte aktuellt till följd av naturen utformning, stora kostnaderna och allemansrätten. En annan strategi är att dokumentera de får som är dåliga på att hålla sig till flocken och slakta ut dessa, dvs inte använda dessa i avlel för att öka fårens naturliga egenskaper till att skydda sig för rovdjur. (information efter samtal med fårarbetare).

Varg var nästan helt utrotad i Sverige på 1960 och 1970-talet, men har efter fridlysning återhämtat sig. År 2010 beräknades antalet Varg i Sverige ligga på över 300 stycken Vargar och dessa finns främst i Svealand och Götaland.

Får och Getbestättningar löper överlägset störst risk att bli utsatt för rovdjursangrepp i Sverige. År 2011 angreps 99 tamdjur av Björn, 186 stycken av Lodjur, 472 stycken av Varg, 13 stycken av Kungsörn och 7 stycken av Järv. Sammanlagt blev 777 stycken tamdjur angripna av Rovdjur i fjol. Vidare angreps 515 stycken bisamhällen och 350 förstördes av Björn i Sverige förra året. Även 57 stycken tamhundar blev förra året angripna av rovdjur och beviljades ersättning på sammanlagt 496 000 kronor.

Varg angriper i genomsnitt 5 får per tillfälle, Lodjur 2 får per tillfälle och Björn 7 får per tillfälle.

En liten procentuell del av Sveriges Björnar och Lodjur angriper tamdjur medan den procentuella andelen av Vargar som angriper tamdjur är större. 30% av Sveriges vargrevir med föryngring är inblandade i en eller flera angrepp på tamdjur. En gård med djurbesättning som blivit rovsjursangripen löper högre risk för att angripas igen.

Ekonomisk stötta utgår till vissa djurägare för att minska rovdjursangreppen på tamdjur. Ett av huvudsyftena är att öka acceptansen för rovdjur i Sverige.

Åtgärder för att minska rovdjurangrepp är bland annat:

- En genomtänkt kadaverhantering

- Ökad tamdjursbevakning

- Nattintag av djuren

- Lina med tyglappar på utsidan av ordinärt stängsel

- Ljud och ljusskrämmor

- Ökad tillsyn / mänsklig närvaro

- Sändare på ledardjur, nattfålla med rovdjursanpassat stängsel, vallfolk på färboddrift

- Rovdjursavvisande stängsel. Stängsel med flera trådar upp emot 4 - 5 trådar, eller fårnät med extra eltråd minskar rovdjursangreppen. En undersökning visade att djur bakom stängsel med 4-5 trådar eller fårnät inklusive eltråd drabbades av ca 3-4 % rovdjursangrepp. Djur som omgärdades av gärdesgård eller stängsel med 2 trådar drabbades av 30-40% rovdjursangrepp och 6 av 6 besättningar på skogsbete drabbades av rovdjursangrepp, dvs 100% av djur på skogsbete blev rovdjursangripna.

- Boskapsvaktande hundar. Har använts som skydd mot rovdjur i flera av världens länder. Hundarna används antingen tillsammans med en herde, eller utan herde ensamna med flocken. Dessa hundar skall präglas på tamdjuren från ca 2 månaders ålder och knyta känslomässiga band till den så att flocken inkluderas i hundens vaktinstinkt. Hunden skall följa flocken, leva med den och trivas med den och vaktande boskapshundar utan herde måste präglas ännu hårdare på boskapen.

Källor:
- Sveriges Lantbruksuniversitet / Viltskadecenter
- Rapport 2009-2 från det skandinaviska björnprojektet
- Jägarförbundet
- Svenska rovdjursföreningen
- Naturvårdsverket
- Jakt och jägare
- Svd

onsdag 30 maj 2012

Höns och kycklingar

Mina hyresvärdar är mycket intresserade av höns. De har nu fyra separata flockar med Islandshöns, Järhöns, Dvärgkochin, Italienare och lite blandhöns.

Tre av flockarna består av en tupp med ett antal hönor. En av flockarna består av flera Järtuppkycklingar samt två äldre Dvärgkochintuppar som passar på ungtuppkycklingarna trots att det inte är deras egna och trots för att de blev introducerade för tupparna när de var några veckor gamla. Dessa två tuppar (far och son) är exeptionellt välvilligt inställda till andra tuppar och kycklingar, och visar fram mat som de hittar.

Denna höna har legat och ruvat frenetiskt en längre tid och i dagarna kläcktes 6 små kycklinar. Dessa befinner sig under henne på bilden ovan.

Och nu har de kikat fram.

Denna ståtliga Islandstupp passar mycket noga på sina hönor.

Denna Järhöna tillhör det gamla gardet och är en av gårdens äldsta hönor tillika en av de tamaste.

Hönsflockarna får spatserna på tomten i olika omgångar för att inte riskera att flockarnas olika tuppar ryker ihop och dödar varandra. En vacker Islandstupp blev för några månader sedan dödad av sin bror.
En av flera Järtuppkycklingar som skall bli hönsgryta. Tuppflocken som jag skrev om tidigare.

tisdag 29 maj 2012

Fönsterbräda och Fönsterlister

Min fina make jobbar vidare med övervåningen. Bräder till insidan av fönstret och lister runt fönstret har målats och kommit på plats. Han har även gjort en fönsterbräda, målat den samt satt upp den. Idag har även golvet inhandlats! :-D
Före och Efterbild. Förebilden är dock inte från starten, eftersom det satt ett mindre fönster i detta rum. Vi bytte ut det eftersom det var så uppruttnat. Detta fönster hittade vi begagnat och renoverade det innan det kom på plats.

torsdag 24 maj 2012

Häst & Vagn

Sommaren har kommit till Beitstad, liksom Blackies nya maratonsele :). Därför har hon nu körts idag och igår. Hon är inkörd för några år sedan och är verkligen en lugn och fin häst framför en vagn. Detta med häst och vagn är ju nästan lika roligt som att sitta uppe på hästryggen! En utvecklingsmöjlighet kanske... :-D









Lite gräsaklimatisering för hästmagen innan de släpps på sommarbetet.

American Car Club Trondheim.

American Car Club i Trondheim hade sin vårmönstring dagen efter Steinkjers på söndagen. Lite ovanligt med en vårmönstring på en söndag.

Jag och Anders åkte dit och spanade in fina bilar. Det är roligt att åka på nya träffar och se nya bilar, och nytt folk. Det var en lugn och städad träff, med en uteblivien cruising. Jag och Anders åkte ned på stan efter prisutdelningen för att äta en bit mat, och vi såg en ynka liten veteranbil efter den stora träffen, så det var verkligen ett annat upplägg i Trondheim än i Sverige.

Det blev en trevlig söndagstur för oss i Ford 56:an! På tillbakavägen var en tunnel avstängd, så vi vände och hakade på några andra bilar som också vänt. De bilarna ledde oss in på en extremt brant och slingrande väg. Så lite veteranbilsaction blev det på hemvägen. Forden och trumbromsarna klarade dock den grusade kostigen utan problem.














onsdag 23 maj 2012

Custom Cowboys vårmönstring i Steinkjer

I helgen anordnades vårmönstringen här i Steinkjer av bilklubben Custom Cowboys. Anders kom hit med Ford 56:an några dagar innan. Bilträff på dagen och fest på kvällen. Vi kände oss så välkomna! :) Ett trevligt arrangemang av en trevlig bilklubb!











Klassfest på Inderøy

I veckan ställde mina två norska klasskamrater Solrun och Linn-Mari till med grillfest hemma hos sig på Inderøy . En fin kväll med grillning, trevliga samtal, om bl.a lantbruk, det norska lantbruksupproret mm. Ett skönt avslut på en tuff termin (som ännu inte riktigt är slut). Anders hade kommit hit dagen innan så även han fick hänga med på grillningen. Min noska klass består verkligen av ett gäng härliga jenter og gutter. :)    





onsdag 16 maj 2012

Hönans välfärd i äggproduktion. Bachelorgradoppgave inlämnad!

Äntligen, efter en lång tid har jag nu lämnat in min Bachelorgradsoppgave (C-uppsats). Den har verkligen fått mig att tränga in i kommersiell äggproduktion och gett mig massor av ny kunskap i ämnet.

Efter att inte riktigt själv ha kunnat bestämma mig för vilken produktionstyp inom kommersiell äggproduktion som jag ansåg skapar bäst välfärd för hönan och till följd av att vänner frågat mig samt att butikskedjorna Hemköp, Prisextra, Rema 1000 och ett flertal ICA-butiker valt att inte sälja ägg från höns i inredd bur kände jag att detta vill jag ha svar på!

Min rubrik lyder därför: "Kommersiell äggproduktion - Vilka produktionssystem finns och vilket skapar bäst välfärd för hönan".

Min hypotes är: "Hönor som lever i inredda burar inom den kommersiella äggproduktionen har en sämre välfärd än de höns som finns inom frigående kommersiella äggproduktionssystem".

Detta (i korta drag) har jag kommit fram till utifrån att ha plöjt ex antal vetenskapliga forskningsartiklar och rapporter från bla. Jordbruksverket samt annan litteratur i ämnet:

Dagens produktionssystem i Sverige, Norge och EU är följande:
- Inredda burar (de så kallade batteriburarna utan inredning förbjöds i Norge och EU den 1 januari i år, och i Sverige för ett par år sedan).
- Frigående golvsystem
- Frigående aviarsystem (där inredningen är uppbyggd i flera etager)
- Ekologiska system där hönsen bla. måste vara frigående samt ha tillgång på utomhusareal under den varma årstiden samt ha grovfoder, och fodret måste vara ekologiskt i stor utsträckning.

Mycket är likt mellan Sverige, Norge och EU's regler, men Sverige och Norge har något strikatare krav på ett par punkter. Vidare är näbbtrimning inte förbjudet inom EU. 20% av EU äggen är även salmonellasmittade, vilket inte Sveriges och Norges ägg är. Enligt en undersökning sliter ekologiska äggproducenter i Sverige med samma typ av välfärdspromlem för hönsen som de kommersialla producenterna.

Vad gäller sjukdomar som exempelvis salmonella, parasiter, benfrakturer, infektioner, spolmask, koccidios, fotskador är dessa mer representerade i frigående system, och spolmask är mest förekommande inom ekologisk äggproduktion.

Vad gäller smärta, kvävning, stress och dödlighet är detta mer utbrett i frigående system.

Aspekten rörelsefrihet och att utföra naturliga beteenden så är frigående system bäst. I de inredda burarna som numera skall innehålla miljöberikning så som bl.a sittpinne, sandbad, rede och kloslipare har dock hönorna möjlighet till att utföra naturliga beteenden tillskillnad från de tidigare batteriburarna, men inte i lika hög grad som i frigående system, och rörelsefriheten är här inskränkt. Detta leder till att hönsen i inredda burar har mindre muskulatur och ett svagare skelett än i frigående system.

De onaturligt stora flockarna i de frigående system leder som sagt till stress, vilket resulterar i att steriotypa beteenden som hackning (hönsen hackar varandra och kan dra ut varandras fjädrar) och kannibalism (hackar ihjäl varandra) samt kloakkannibalim (hönsen hackar varandra i kloaken och kan dra ut den utsatta hönans tarmar och äta upp dem, och den utsatta hönan dör) är mer utbrett i frigående system. Ett problem med burarna är dock att höns har svårare att undkomma en specifik höna i en bur än i frigående system.

Luftkvaliten med avseende på damm, svampar, ammoniak, och bakterier är sämre i de frigående systemen.

Temperaturreglering och översyn är lättare i system med inredda burar.




Min konklusion är att inget av de kommersiella äggproduktionssystem som finns idag är optimalt utifrån alla djurvälfärdsaspekter.
Vid en sammanslagning där jag ser till alla dessa parametrar tillsammans så anser jag att de inredda burarna är att föredra utifrån hönans välfärd. Jag förkastar med andra ord min hypotes.

Detta gör ju att jag inte tror att de butikskedjor som tagit beslutet att inte sälja ägg från hönor i inredda burar gjort detta val utifrån vetenskaplig forskning utan något annat. De inredda burarna har exempelvis minst sympati hos konsumenten så kanske det är denna askpekt som ligger till grund för beslutet? En personlig reflektion bara. En annan sak är ju marknaden. Människor påstår sig vara villiga att betala för en ökad djurvälfärd, men när de står där i butiken så lever de inte alltid som de lär. Aldrig förr har exempelvis människor lagt en sån liten procentuell del av sin inkomst på mat, och aldrig förr har det varit sånt stort fokus på lågpris, och aldrig förr har djurvälfärd varit så mycket i ropet. En ekvation som jag inte finner går ihop. (ett gäng andra vetenskapliga artiklar belyste detta).

Ett grymt intressant arbete har det iallafall varit. Återigen, saker är sällan svarta eller vita, och det finns sällan enkla svar på stora frågor.

Nu ska jag gå upp och steka pannkakor (på en smet med HÖNSägg och KOmjölk i).

tisdag 8 maj 2012

Tapetseringen har tagit sin början!

Tapetseringen av sovrummet tog sin början idag. Anders har mailat mig bilder.
Det här blir så fint! Längtar efter att flytta hem och flytta in i vårat nya sovrum!